Kolumn

Positiva tongångar i regionen

14.01.2023 kl. 11:49

Nytt år, nya möjligheter. Låt oss tänka så, fastän det finns många kriser och bekymmer såväl i världen som på hemmaplan.

Vi har lagt 2022 bakom oss. Året då Putin tog kriget till Europa och Finland sida vid sida med Sverige ansökte om Natomedlemskap.

Snart har vi också lagt den här riksdagsperioden bakom oss. Den 2 april blir det riksdagsval och finländarna får möjlighet att konkret påverka vem de vill att ska styra vårt land framåt under de följande fyra åren.

Friheten är det mest värdefulla vi har. Vår viktigaste uppgift som beslutsfattare är att trygga vårt lands säkerhet och att var och en kan känna trygghet i vardagen. Den här regeringsperioden har vi gått från en kris till en annan. Vi har varit tvungna att göra stora satsningar på landets försvar och beredskap.

Hanteringen av coronapandemin krävde också mycket resurser. Här finns de största orsakerna till att vårt land nu är mera skuldsatt än tidigare. Den trenden behöver brytas.

Att enbart fokusera på behovet av nedskärningar riskerar ändå att bli kontraproduktivt. Den avgörande frågan vi behöver fundera på är hur vi kan skapa tillväxt, få fler människor i jobb och därigenom öka intäkterna. Den gröna omställningen innebär otroliga möjligheter för det finländska näringslivet. Vi ska ta vara på detta momentum!

Att man är bra på gång bland annat i Karlebyregionen fick jag bekräftat i måndags då jag besökte Karleby. Denna gång hade vi fokus på industri, teknologi och utbildning. Vid yrkeshögskolan Centria diskuterade vi samarbetet med näringslivet och fick höra mera om bland annat den unika batteriingenjörsutbildningen.

För mig och SFP är det viktigt att samarbetet mellan högskolor, näringslivet och tillväxtföretagsmiljöer främjas, för det är den vägen vi kan hitta lösningar som bär långt in i framtiden. Satsningarna på forskning, utveckling och innovationer behöver stiga till fyra procent av bnp.

Det var också mycket intressant att besöka Kokkola Industrial Park. Det strategiska arbetet på storindustriområdet har burit frukt, och flera anmärkningsvärda investeringar är på gång. Det kan i slutändan handla om långt över tusen arbetsplatser, vilket gynnar hela Karleby- och Jakobstadsregionen.

Samarbete är viktigt. Fungerande förbindelser, tillgång till klimatsmart energi samt smidiga tillståndsprocesser behövs.

Den avgörande frågan är ändå tillgången till arbetskraft. Behovet är nämligen stort. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraft även inom Norden.

Den här regeringsperioden har fler fått jobb. Sysselsättningsgraden har stigit till 75 procent, vilket är en stor sak. Nu ska vi höja den till 80 procent. Det ska löna sig att ta emot jobb, och man ska kunna omskola sig eller vidareutbilda sig på ett flexibelt sätt.

Men vår egen arbetsföra befolkning kommer inte att räcka till. Vi behöver arbetskraft från andra länder för att kunna upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Därför vill SFP slopa den så kallade behovsprövningen av arbetskraft och fortsätta göra processerna för arbetskraftsinvandring smidigare. Företagen vet bäst själv hurudan arbetskraft de behöver.

Det ska kännas välkomnande att komma till Finland och jobba. Vi kan själva bidra till hur inkluderande vårt samhällsklimat är. Vi har att erbjuda ett tryggt, stabilt och fungerande samhälle med bra service och en fin natur. Och sen är det så att ju bättre vi lyckas öka tillväxten, desto mindre är behovet av anpassningsåtgärder.

Slutligen. Jordbruket kommer att få ett stödpaket för att hjälpa bönderna med de höga el- och gödselpriserna. Regeringen fattade beslut om saken i veckan och SFP har också här varit pådrivande.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15