Positiva tongångar i regionen

14.01.2023 kl. 11:49
Nytt år, nya möjligheter. Låt oss tänka så, fastän det finns många kriser och bekymmer såväl i världen som på hemmaplan.

Vi har lagt 2022 bakom oss. Året då Putin tog kriget till Europa och Finland sida vid sida med Sverige ansökte om Natomedlemskap.

Snart har vi också lagt den här riksdagsperioden bakom oss. Den 2 april blir det riksdagsval och finländarna får möjlighet att konkret påverka vem de vill att ska styra vårt land framåt under de följande fyra åren.

Friheten är det mest värdefulla vi har. Vår viktigaste uppgift som beslutsfattare är att trygga vårt lands säkerhet och att var och en kan känna trygghet i vardagen. Den här regeringsperioden har vi gått från en kris till en annan. Vi har varit tvungna att göra stora satsningar på landets försvar och beredskap.

Hanteringen av coronapandemin krävde också mycket resurser. Här finns de största orsakerna till att vårt land nu är mera skuldsatt än tidigare. Den trenden behöver brytas.

 

Att enbart fokusera på behovet av nedskärningar riskerar ändå att bli kontraproduktivt. Den avgörande frågan vi behöver fundera på är hur vi kan skapa tillväxt, få fler människor i jobb och därigenom öka intäkterna. Den gröna omställningen innebär otroliga möjligheter för det finländska näringslivet. Vi ska ta vara på detta momentum!

Att man är bra på gång bland annat i Karlebyregionen fick jag bekräftat i måndags då jag besökte Karleby. Denna gång hade vi fokus på industri, teknologi och utbildning. Vid yrkeshögskolan Centria diskuterade vi samarbetet med näringslivet och fick höra mera om bland annat den unika batteriingenjörsutbildningen.

För mig och SFP är det viktigt att samarbetet mellan högskolor, näringslivet och tillväxtföretagsmiljöer främjas, för det är den vägen vi kan hitta lösningar som bär långt in i framtiden. Satsningarna på forskning, utveckling och innovationer behöver stiga till fyra procent av bnp.

Det var också mycket intressant att besöka Kokkola Industrial Park. Det strategiska arbetet på storindustriområdet har burit frukt, och flera anmärkningsvärda investeringar är på gång. Det kan i slutändan handla om långt över tusen arbetsplatser, vilket gynnar hela Karleby- och Jakobstadsregionen.

Samarbete är viktigt. Fungerande förbindelser, tillgång till klimatsmart energi samt smidiga tillståndsprocesser behövs.

 

Den avgörande frågan är ändå tillgången till arbetskraft. Behovet är nämligen stort. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraft även inom Norden.

Den här regeringsperioden har fler fått jobb. Sysselsättningsgraden har stigit till 75 procent, vilket är en stor sak. Nu ska vi höja den till 80 procent. Det ska löna sig att ta emot jobb, och man ska kunna omskola sig eller vidareutbilda sig på ett flexibelt sätt.

Men vår egen arbetsföra befolkning kommer inte att räcka till. Vi behöver arbetskraft från andra länder för att kunna upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Därför vill SFP slopa den så kallade behovsprövningen av arbetskraft och fortsätta göra processerna för arbetskraftsinvandring smidigare. Företagen vet bäst själv hurudan arbetskraft de behöver.

Det ska kännas välkomnande att komma till Finland och jobba. Vi kan själva bidra till hur inkluderande vårt samhällsklimat är. Vi har att erbjuda ett tryggt, stabilt och fungerande samhälle med bra service och en fin natur. Och sen är det så att ju bättre vi lyckas öka tillväxten, desto mindre är behovet av anpassningsåtgärder.

 

Slutligen. Jordbruket kommer att få ett stödpaket för att hjälpa bönderna med de höga el- och gödselpriserna. Regeringen fattade beslut om saken i veckan och SFP har också här varit pådrivande.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35