Positiva tongångar i regionen

14.01.2023 kl. 11:49
Nytt år, nya möjligheter. Låt oss tänka så, fastän det finns många kriser och bekymmer såväl i världen som på hemmaplan.

Vi har lagt 2022 bakom oss. Året då Putin tog kriget till Europa och Finland sida vid sida med Sverige ansökte om Natomedlemskap.

Snart har vi också lagt den här riksdagsperioden bakom oss. Den 2 april blir det riksdagsval och finländarna får möjlighet att konkret påverka vem de vill att ska styra vårt land framåt under de följande fyra åren.

Friheten är det mest värdefulla vi har. Vår viktigaste uppgift som beslutsfattare är att trygga vårt lands säkerhet och att var och en kan känna trygghet i vardagen. Den här regeringsperioden har vi gått från en kris till en annan. Vi har varit tvungna att göra stora satsningar på landets försvar och beredskap.

Hanteringen av coronapandemin krävde också mycket resurser. Här finns de största orsakerna till att vårt land nu är mera skuldsatt än tidigare. Den trenden behöver brytas.

 

Att enbart fokusera på behovet av nedskärningar riskerar ändå att bli kontraproduktivt. Den avgörande frågan vi behöver fundera på är hur vi kan skapa tillväxt, få fler människor i jobb och därigenom öka intäkterna. Den gröna omställningen innebär otroliga möjligheter för det finländska näringslivet. Vi ska ta vara på detta momentum!

Att man är bra på gång bland annat i Karlebyregionen fick jag bekräftat i måndags då jag besökte Karleby. Denna gång hade vi fokus på industri, teknologi och utbildning. Vid yrkeshögskolan Centria diskuterade vi samarbetet med näringslivet och fick höra mera om bland annat den unika batteriingenjörsutbildningen.

För mig och SFP är det viktigt att samarbetet mellan högskolor, näringslivet och tillväxtföretagsmiljöer främjas, för det är den vägen vi kan hitta lösningar som bär långt in i framtiden. Satsningarna på forskning, utveckling och innovationer behöver stiga till fyra procent av bnp.

Det var också mycket intressant att besöka Kokkola Industrial Park. Det strategiska arbetet på storindustriområdet har burit frukt, och flera anmärkningsvärda investeringar är på gång. Det kan i slutändan handla om långt över tusen arbetsplatser, vilket gynnar hela Karleby- och Jakobstadsregionen.

Samarbete är viktigt. Fungerande förbindelser, tillgång till klimatsmart energi samt smidiga tillståndsprocesser behövs.

 

Den avgörande frågan är ändå tillgången till arbetskraft. Behovet är nämligen stort. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraft även inom Norden.

Den här regeringsperioden har fler fått jobb. Sysselsättningsgraden har stigit till 75 procent, vilket är en stor sak. Nu ska vi höja den till 80 procent. Det ska löna sig att ta emot jobb, och man ska kunna omskola sig eller vidareutbilda sig på ett flexibelt sätt.

Men vår egen arbetsföra befolkning kommer inte att räcka till. Vi behöver arbetskraft från andra länder för att kunna upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Därför vill SFP slopa den så kallade behovsprövningen av arbetskraft och fortsätta göra processerna för arbetskraftsinvandring smidigare. Företagen vet bäst själv hurudan arbetskraft de behöver.

Det ska kännas välkomnande att komma till Finland och jobba. Vi kan själva bidra till hur inkluderande vårt samhällsklimat är. Vi har att erbjuda ett tryggt, stabilt och fungerande samhälle med bra service och en fin natur. Och sen är det så att ju bättre vi lyckas öka tillväxten, desto mindre är behovet av anpassningsåtgärder.

 

Slutligen. Jordbruket kommer att få ett stödpaket för att hjälpa bönderna med de höga el- och gödselpriserna. Regeringen fattade beslut om saken i veckan och SFP har också här varit pådrivande.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00