En god utbildning är en ödesfråga

21.01.2023 kl. 11:48
En mycket annorlunda och rolig valtent som jag fick uppleva för några veckor sen var då jag fick tillbringa två timmar med en lågstadieklass.

Eleverna frågade mig om allt från hur vi ska få fart på ekonomin till mina egna skolminnen. Diskussionen med dessa engagerade barn påminde mig om hur viktigt det är att vår skola ger våra barn kunskap och insikt, men också förmåga att uttrycka sig och tänka självständigt och kritiskt. Programmet ”Luokan edessä” kommer att sändas snart på TV4.

Den finländska utbildningen har prisats och stolt har vi presenterat vårt system med högt utbildade lärare, nationella läroplansgrunder och lokala tillämpningar av dessa för intresserade från många länder. Nu ser vi hur resultaten i Pisa-undersökningarna försämrats. Inte dramatiskt, men riktningen är definitivt fel. Det är med fog vi måste ställa oss frågan vad som sker. Samtidigt måste vi lyssna på forskarna och på de som är verksamma inom utbildningen för att hitta lösningar på de utmaningar vi har idag. 

Utmaningarna handlar också om hur vi ska lyckas bryta den trend där barns och ungas bakgrund spelar en allt större roll för inlärningen. Som exempel kan nämnas att existerande skillnader i läskunnighet bland niondeklassister har koppling till föräldrarnas socioekonomiska ställning. Sociala relationer och vänskapsband påverkar också inlärningen. Vad har skett med attityderna gentemot utbildning? Är det så att insikten om att utbildning och bildning överlag leder till ett mångsidigare och innehållsrikare liv håller på att hamna i skymundan för annat?         

Jag välkomnar alltså en debatt om vår utbildning. Det är viktigt att vi ser helheter och samband. En viktig insikt för oss som fattar besluten är att inget barn, oberoende bakgrund, är dömd till ett visst öde. Förutsatt att vi agerar i tid och stöder på bästa möjliga sätt på alla stadier. Högklassiga inlärningsstigar från småbarnspedagogik till högskoleutbildning är viktiga. Stigar som leder barn och unga framåt i livet och som skapar goda och jämlika förutsättningar för alla. 

För mig och SFP är det viktigt att vara tydlig med att vi inte vill göra nedskärningar i utbildningen. Tvärtom. Vi måste garantera att resurserna motsvarar de utmaningar som finns. Att vi har tillräckligt med utbildad personal som har mångsidig kunskap. Vuxna som finns där för våra barn och unga, som packar deras ryggsäckar fulla med kunskap och färdigheter för deras levnadsstig. 

För både våra barns och ungas som hela landets framtid är det viktigt att vi har tillräckligt med utbildad arbetskraft. Därför har regeringen infört en förlängd läroplikt så att alla unga ska komma vidare till gymnasium, yrkesskola eller för att kunna ingå ett läroavtal. Ingen ska falla mellan stolarna. Våra universitet och högskolor igen är garanten för att Finland ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. 

SFP arbetar för satsningar på utbildningen. Det senaste beviset på detta är då regeringen i torsdags fattade beslut om mera undervisningstimmar i svenska i de finskspråkiga skolorna. Vi ska värna om tvåspråkigheten och vi ska ta efter goda exempel. Vid Helsingfors Universitets juridiska utbildning i Vasa satsar man på tvåspråkigheten. Svensk- och finskspråkiga studenter följer samma undervisning. Vi behöver flera jurister som behärskar svenskan. Att det finns möjlighet att avlägga examen som tvåspråkig är mycket bra och SFP kommer fortsätta stöda de utbildningsenheter vi har i Vasa idag.

Det är ingen överdrift att säga att en god utbildning som skapar jämlika förutsättningar är en ödesfråga.  

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00