Finlands translagstiftning har länge fått utstå kritik av flera människorättsinstanser och den kränker också FN:s konvention om grundläggande mänskliga rättigheter. En reform av denna lagstiftning har därför ingått i regeringsprogrammet och i september överlämnades regeringens proposition till ny translagstiftning till riksdagen. Social- och hälsovårdsutskottet har under hösten behandlat ärendet med ett omfattande hörande av sakkunniga och intresseorganisationer. Riksdagsledamot och utskottsmedlemmen Veronica Rehn-Kivi, SFP, är lättad och glad över att betänkandet äntligen har godkänts.
- Behandlingen av ärendet har stött på både väntad och oväntad patrull i utskottet trots att majoriteten av de sakkunniga vi hörde starkt stödde lagförslaget. Finland har kränkt de mänskliga rättigheterna för transpersoner alldeles för länge. Den här reformen kommer inte en dag för tidigt, säger Rehn-Kivi.
Syftet med den föreslagna lagstiftningen är att stärka en persons självbestämmanderätt genom att åtskilja fastställandet av det juridiska könet från medicinska behandlingar. En ansökan om fastställande av kön ska i stället utgå från en persons egen upplevelse av sitt kön. Den hårt kritiserade bestämmelsen om att transpersoner ska genomgå tvångssterilisering föreslås även slopas.
– Jag är verkligen glad över att denna skamfläck tas bort från lagstiftningen. I fortsättningen ska kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga inte vara en förutsättning för fastställande av juridiskt kön, inflikar Rehn-Kivi.
I utskottsbehandlingen har oppositionen krävt att man tillägger att en anmälan om juridiskt könsbyte inte ska kunna göras oftare än med ett års mellanrum.
- Trots att jag deltog i beslutet, anser jag att tidsbegränsningen ger fel signal om vad vi vill med den nya lagen. Ett beslut om ett juridiskt könsbyte är inte något man fattar, eller ska fatta, på lättvindiga grunder. Nu får vi det att se ut som om vi tycker att det är okej att man byter kön från och till. Det här var väl inte meningen, säger Rehn-Kivi.
