Politikens ”black Friday”

05.01.2023 kl. 11:03
Nu då det nya året tagit sin början, firandet är över och nyårslöften avgivna är det dags att blicka framåt på det år som komma skall

Många av oss hoppas på ett mindre dramatiskt och dystert år än det vi just fått uppleva. Faktum är ändå att vår nya vardag är här för att stanna och vi måste hitta lösningar på hur vi ska hantera dem. Nyårslöftena vi gett oss själva det här året ser kanske annorlunda ut än tidigare, men fortfarande kvarstår det viktigaste – att avge löften man realistiskt sett också kan hålla.

Eftersom det hålls riksdagsval den andra april i år är det inte bara nyårslöften vid årsskiftet som kommer att avges. Det kommer att hagla politiska löften från både höger och vänster under de tre kommande månaderna. Löften om en bättre vardag, snabba lösningar och enkla svar. Löften om guld och gröna skogar, löften om stöd, lättnader och reformer. Det blir något av politikens ”Black Friday” där illusionen om att göra ett verkligt kap och fynd för en stund trollar bort konsumentens kritiska bedömning av prissättningen på en vara. Förhoppningen om att hitta något riktigt bra till ett sällan skådat fördelaktigt pris är så stark att den många gånger grumlar omdömet en aning. Allt för att få konsumenten att känna eufori över hur mycket man sparat då man egentligen bara spenderat – och ibland till och med på något man inte ens behöver.

Nu när vi då står inför ”politikens Black Friday” hoppas jag att man noga synar de politiska löftena i sömmarna. Om det kommer enkla lösningar till svåra frågor är de sällan genomförbara. Ganska ofta handlar det om populistiska utspel där man på ett vilseledande sätt presenterar en mycket avskalad och modifierad sanning för att påvisa sitt enkla och  –  just det – populistiska synsätt. De lösningar som ges har sällan något med verkligheten att göra utan understryker enbart den egna politiska uppfattningen.

Det vi också kommer att se är löften ekonomiska lättnader och understöd till samhällets olika befolkningsgrupper. De låter bra och är lockande. Vem vill inte ha mer pengar att röra sig med? Men varje euro som delas ut måste först också tjänas in. Med den befolkningsstruktur vi har – där andelen finländare i arbetsför ålder bara minskar, kommer vi framöver att få hålla hårt i de euron som kommer in till statskassan. Skulle man dela ut 5 euro till varje finländare skulle det kosta staten nästan 30 miljoner euro. Att få en femma till i handen varje månad gör för de flesta finländare ingen större skillnad, men en extra utgift på 30 miljoner är i statskassan ändå en betydande summa. För att ett ekonomiskt stöd ska ha en effekt för en vanlig finländare krävs alltså större summor än bara några euro, men innebär också att den totala utgiftsposten för staten bara växer. Pengar som först måste bringas in. Det är inte fel i sig att ha olika ekonomiska stöd, men det viktigaste är då att se till att stödet genererar till en större samhällsnytta än stödets totala ekonomiska prislapp. Det är den här avvägningen som alltför ofta glöms bort då vallöften avges.

Alla partier och kandidater kommer naturligtvis att avge olika former av löften inför valet. Så också SFP som parti och alla vi som är SFP:s kandidater. För oss har det ändå alltid varit en stark princip och motto att de löften man avger innan valet går att leva med också efter valet. Att man efter valet lika rakryggat då kan se sig i spegeln som vid kampanjstarten. Vid senaste regeringsförhandlingar fick jag på nära håll erfara hur de vallöften som glänste vackert på många partiers affischer inför valen inte var lika enkla att förverkliga då man bänkade sig i Ständerhuset för att knåpa ihop ett regeringsprogram. I det skedet synas vallöftena i sömmarna, deras verklighetsförankring testas och förhandlingsresultaten är i slutändan det enda som räknas.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00