Politikens ”black Friday”

05.01.2023 kl. 11:03
Nu då det nya året tagit sin början, firandet är över och nyårslöften avgivna är det dags att blicka framåt på det år som komma skall

Många av oss hoppas på ett mindre dramatiskt och dystert år än det vi just fått uppleva. Faktum är ändå att vår nya vardag är här för att stanna och vi måste hitta lösningar på hur vi ska hantera dem. Nyårslöftena vi gett oss själva det här året ser kanske annorlunda ut än tidigare, men fortfarande kvarstår det viktigaste – att avge löften man realistiskt sett också kan hålla.

Eftersom det hålls riksdagsval den andra april i år är det inte bara nyårslöften vid årsskiftet som kommer att avges. Det kommer att hagla politiska löften från både höger och vänster under de tre kommande månaderna. Löften om en bättre vardag, snabba lösningar och enkla svar. Löften om guld och gröna skogar, löften om stöd, lättnader och reformer. Det blir något av politikens ”Black Friday” där illusionen om att göra ett verkligt kap och fynd för en stund trollar bort konsumentens kritiska bedömning av prissättningen på en vara. Förhoppningen om att hitta något riktigt bra till ett sällan skådat fördelaktigt pris är så stark att den många gånger grumlar omdömet en aning. Allt för att få konsumenten att känna eufori över hur mycket man sparat då man egentligen bara spenderat – och ibland till och med på något man inte ens behöver.

Nu när vi då står inför ”politikens Black Friday” hoppas jag att man noga synar de politiska löftena i sömmarna. Om det kommer enkla lösningar till svåra frågor är de sällan genomförbara. Ganska ofta handlar det om populistiska utspel där man på ett vilseledande sätt presenterar en mycket avskalad och modifierad sanning för att påvisa sitt enkla och  –  just det – populistiska synsätt. De lösningar som ges har sällan något med verkligheten att göra utan understryker enbart den egna politiska uppfattningen.

Det vi också kommer att se är löften ekonomiska lättnader och understöd till samhällets olika befolkningsgrupper. De låter bra och är lockande. Vem vill inte ha mer pengar att röra sig med? Men varje euro som delas ut måste först också tjänas in. Med den befolkningsstruktur vi har – där andelen finländare i arbetsför ålder bara minskar, kommer vi framöver att få hålla hårt i de euron som kommer in till statskassan. Skulle man dela ut 5 euro till varje finländare skulle det kosta staten nästan 30 miljoner euro. Att få en femma till i handen varje månad gör för de flesta finländare ingen större skillnad, men en extra utgift på 30 miljoner är i statskassan ändå en betydande summa. För att ett ekonomiskt stöd ska ha en effekt för en vanlig finländare krävs alltså större summor än bara några euro, men innebär också att den totala utgiftsposten för staten bara växer. Pengar som först måste bringas in. Det är inte fel i sig att ha olika ekonomiska stöd, men det viktigaste är då att se till att stödet genererar till en större samhällsnytta än stödets totala ekonomiska prislapp. Det är den här avvägningen som alltför ofta glöms bort då vallöften avges.

Alla partier och kandidater kommer naturligtvis att avge olika former av löften inför valet. Så också SFP som parti och alla vi som är SFP:s kandidater. För oss har det ändå alltid varit en stark princip och motto att de löften man avger innan valet går att leva med också efter valet. Att man efter valet lika rakryggat då kan se sig i spegeln som vid kampanjstarten. Vid senaste regeringsförhandlingar fick jag på nära håll erfara hur de vallöften som glänste vackert på många partiers affischer inför valen inte var lika enkla att förverkliga då man bänkade sig i Ständerhuset för att knåpa ihop ett regeringsprogram. I det skedet synas vallöftena i sömmarna, deras verklighetsförankring testas och förhandlingsresultaten är i slutändan det enda som räknas.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30