Ännu ett exceptionellt år lider mot sitt slut

24.12.2022 kl. 14:12
Snart är det jul, och ännu ett exceptionellt år lider mot sitt slut. Detta år förväntade vi oss att skulle bli året då vi lämnade pandemin bakom oss, öppnade samhället igen och skulle återgå till det ”normala”.

Istället blev det året då Putin tog kriget till Europa och Finland tillsammans med Sverige ansökte om Nato-medlemskap.

 

Den 24 februari inledde Ryssland sin brutala invasion av Ukraina. Jag minns känslan den morgonen. Det jag hade befarat att skulle ske hade blivit verklighet. Jag kommer ännu ihåg obehaget som jag fylldes av, och jag tror att vi är många som känt på samma sätt. Samtidigt gällde det att hålla huvudet kallt och jobba helhjärtat för att Finland ska ansluta sig till Nato. På de stupades dag i maj höll vi det avgörande TP-UTVA-sammanträdet där beslutet att Finland skulle ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato togs. TP-UTVA står för regeringens och presidentens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, där förutom republikens president vi fem partiledare i kvintetten samt utrikesministern och försvarsministern är medlemmar. Riksdagen godkände sedan förslaget med förkrossande majoritet: 188–8! Hela Nato-processen har varit ett styrkebesked av rang för den finländska demokratin – vi kan alla dra åt samma håll när det verkligen gäller!

 

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin ett energikrig mot Europa. Följderna av det syns också hos oss i Finland i märkbart höjda energipriser och brist på el. Frågan om hur vi löser energikrisen är svår, och jag hade hoppats på mera gemensamma beslut på EU-nivå, t.ex. gällande frågan om eventuellt pristak på el. Klart är att våra hushåll drabbas på olika sätt, beroende på var man bor och hurudant elavtal man har. Regeringen har valt att stöda hushållen med höga elräkningar redan tidigare, då det gäller perioden januari till april. Den här veckan har vi fattat beslut att också retroaktivt betala stöd för november-december. Exakta mekanismen klarnar under närmaste framtid. Riksdagen får lagförslaget genast i januari. Jag anser det också viktigt  att våra jordbrukare inkluderas i elstödet.

 

Denna vecka kom också en väldigt god nyhet för regionen. Den allmänna jouren vid Jakobstads sjukhus får fortsätta de kommande tre åren. Det är något som jag vid ett flertal tillfällen diskuterat med min ministerkollega Krista Kiuru under hösten och nu är saken klar. Såväl befolkningen i nejden som personalen kan andas ut.

Denna regeringsperiod har det inte annars heller varit tunnsått med goda nyheter för Österbotten. Fulljouren vid Vasa centralsjukhus har tryggats och sjukhuset har fått ansvaret för utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Regeringen har slagit fast att riksarkivet ska utvecklas så att arkivets funktioner stannar i Vasa. En mängd viktiga infrastrukturprojekt för vägtrafiken har förverkligats samt tåg- och flygförbindelserna till Österbotten tryggats.  När riksdagens julklappspengar nyligen fördelades fick bl.a museiskeppet Vega i Jakobstad, Viexpo och flera Österbottniska vägprojekt finansiering.

 

Förra veckan besökte jag Sverige och Stockholm. Jag hade den stora glädjen att under SFP:s välbesökta julmingel kunna berätta att vi nu grundat en ny lokalavdelning, SFP i Stockholm. Många finländare bosatta där var på plats. Bland dem också ett flertal österbottningar. För SFP är det viktigt att upprätthålla kontakten till de finländare som bor i Sverige och vi har därför under en längre tid ordnat tillfällen i Stockholm. Nu tog vi följande, historiska steg i och med den nya föreningen.

Till sist vill jag önska er alla en god och fridfull jul.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35