Ännu ett exceptionellt år lider mot sitt slut

24.12.2022 kl. 14:12
Snart är det jul, och ännu ett exceptionellt år lider mot sitt slut. Detta år förväntade vi oss att skulle bli året då vi lämnade pandemin bakom oss, öppnade samhället igen och skulle återgå till det ”normala”.

Istället blev det året då Putin tog kriget till Europa och Finland tillsammans med Sverige ansökte om Nato-medlemskap.

 

Den 24 februari inledde Ryssland sin brutala invasion av Ukraina. Jag minns känslan den morgonen. Det jag hade befarat att skulle ske hade blivit verklighet. Jag kommer ännu ihåg obehaget som jag fylldes av, och jag tror att vi är många som känt på samma sätt. Samtidigt gällde det att hålla huvudet kallt och jobba helhjärtat för att Finland ska ansluta sig till Nato. På de stupades dag i maj höll vi det avgörande TP-UTVA-sammanträdet där beslutet att Finland skulle ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato togs. TP-UTVA står för regeringens och presidentens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, där förutom republikens president vi fem partiledare i kvintetten samt utrikesministern och försvarsministern är medlemmar. Riksdagen godkände sedan förslaget med förkrossande majoritet: 188–8! Hela Nato-processen har varit ett styrkebesked av rang för den finländska demokratin – vi kan alla dra åt samma håll när det verkligen gäller!

 

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin ett energikrig mot Europa. Följderna av det syns också hos oss i Finland i märkbart höjda energipriser och brist på el. Frågan om hur vi löser energikrisen är svår, och jag hade hoppats på mera gemensamma beslut på EU-nivå, t.ex. gällande frågan om eventuellt pristak på el. Klart är att våra hushåll drabbas på olika sätt, beroende på var man bor och hurudant elavtal man har. Regeringen har valt att stöda hushållen med höga elräkningar redan tidigare, då det gäller perioden januari till april. Den här veckan har vi fattat beslut att också retroaktivt betala stöd för november-december. Exakta mekanismen klarnar under närmaste framtid. Riksdagen får lagförslaget genast i januari. Jag anser det också viktigt  att våra jordbrukare inkluderas i elstödet.

 

Denna vecka kom också en väldigt god nyhet för regionen. Den allmänna jouren vid Jakobstads sjukhus får fortsätta de kommande tre åren. Det är något som jag vid ett flertal tillfällen diskuterat med min ministerkollega Krista Kiuru under hösten och nu är saken klar. Såväl befolkningen i nejden som personalen kan andas ut.

Denna regeringsperiod har det inte annars heller varit tunnsått med goda nyheter för Österbotten. Fulljouren vid Vasa centralsjukhus har tryggats och sjukhuset har fått ansvaret för utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Regeringen har slagit fast att riksarkivet ska utvecklas så att arkivets funktioner stannar i Vasa. En mängd viktiga infrastrukturprojekt för vägtrafiken har förverkligats samt tåg- och flygförbindelserna till Österbotten tryggats.  När riksdagens julklappspengar nyligen fördelades fick bl.a museiskeppet Vega i Jakobstad, Viexpo och flera Österbottniska vägprojekt finansiering.

 

Förra veckan besökte jag Sverige och Stockholm. Jag hade den stora glädjen att under SFP:s välbesökta julmingel kunna berätta att vi nu grundat en ny lokalavdelning, SFP i Stockholm. Många finländare bosatta där var på plats. Bland dem också ett flertal österbottningar. För SFP är det viktigt att upprätthålla kontakten till de finländare som bor i Sverige och vi har därför under en längre tid ordnat tillfällen i Stockholm. Nu tog vi följande, historiska steg i och med den nya föreningen.

Till sist vill jag önska er alla en god och fridfull jul.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30