Ännu ett exceptionellt år lider mot sitt slut

24.12.2022 kl. 14:12
Snart är det jul, och ännu ett exceptionellt år lider mot sitt slut. Detta år förväntade vi oss att skulle bli året då vi lämnade pandemin bakom oss, öppnade samhället igen och skulle återgå till det ”normala”.

Istället blev det året då Putin tog kriget till Europa och Finland tillsammans med Sverige ansökte om Nato-medlemskap.

 

Den 24 februari inledde Ryssland sin brutala invasion av Ukraina. Jag minns känslan den morgonen. Det jag hade befarat att skulle ske hade blivit verklighet. Jag kommer ännu ihåg obehaget som jag fylldes av, och jag tror att vi är många som känt på samma sätt. Samtidigt gällde det att hålla huvudet kallt och jobba helhjärtat för att Finland ska ansluta sig till Nato. På de stupades dag i maj höll vi det avgörande TP-UTVA-sammanträdet där beslutet att Finland skulle ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato togs. TP-UTVA står för regeringens och presidentens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, där förutom republikens president vi fem partiledare i kvintetten samt utrikesministern och försvarsministern är medlemmar. Riksdagen godkände sedan förslaget med förkrossande majoritet: 188–8! Hela Nato-processen har varit ett styrkebesked av rang för den finländska demokratin – vi kan alla dra åt samma håll när det verkligen gäller!

 

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin ett energikrig mot Europa. Följderna av det syns också hos oss i Finland i märkbart höjda energipriser och brist på el. Frågan om hur vi löser energikrisen är svår, och jag hade hoppats på mera gemensamma beslut på EU-nivå, t.ex. gällande frågan om eventuellt pristak på el. Klart är att våra hushåll drabbas på olika sätt, beroende på var man bor och hurudant elavtal man har. Regeringen har valt att stöda hushållen med höga elräkningar redan tidigare, då det gäller perioden januari till april. Den här veckan har vi fattat beslut att också retroaktivt betala stöd för november-december. Exakta mekanismen klarnar under närmaste framtid. Riksdagen får lagförslaget genast i januari. Jag anser det också viktigt  att våra jordbrukare inkluderas i elstödet.

 

Denna vecka kom också en väldigt god nyhet för regionen. Den allmänna jouren vid Jakobstads sjukhus får fortsätta de kommande tre åren. Det är något som jag vid ett flertal tillfällen diskuterat med min ministerkollega Krista Kiuru under hösten och nu är saken klar. Såväl befolkningen i nejden som personalen kan andas ut.

Denna regeringsperiod har det inte annars heller varit tunnsått med goda nyheter för Österbotten. Fulljouren vid Vasa centralsjukhus har tryggats och sjukhuset har fått ansvaret för utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Regeringen har slagit fast att riksarkivet ska utvecklas så att arkivets funktioner stannar i Vasa. En mängd viktiga infrastrukturprojekt för vägtrafiken har förverkligats samt tåg- och flygförbindelserna till Österbotten tryggats.  När riksdagens julklappspengar nyligen fördelades fick bl.a museiskeppet Vega i Jakobstad, Viexpo och flera Österbottniska vägprojekt finansiering.

 

Förra veckan besökte jag Sverige och Stockholm. Jag hade den stora glädjen att under SFP:s välbesökta julmingel kunna berätta att vi nu grundat en ny lokalavdelning, SFP i Stockholm. Många finländare bosatta där var på plats. Bland dem också ett flertal österbottningar. För SFP är det viktigt att upprätthålla kontakten till de finländare som bor i Sverige och vi har därför under en längre tid ordnat tillfällen i Stockholm. Nu tog vi följande, historiska steg i och med den nya föreningen.

Till sist vill jag önska er alla en god och fridfull jul.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00