Kompetenskravet på färjeförare måste granskas nu!

21.12.2022 kl. 13:22
Sänkta kompetenskrav på färjeförare på färjepasset Nagu-Korpo i den åboländska skärgården oroar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), medlem i riksdagens kommunikationsutskott.

Bergqvist har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar hur trafiksäkerheten kommer att garanteras framöver. 


I början av år 2023 ska landets största vajerfärja inleda trafiken mellan Nagu och Korpo. Hittills har en frigående färja trafikerat det livligt trafikerade färjepasset. Förändringen är möjlig till följd av en lagändring som möjliggör en virtuell styranordning på vajerfärjor istället för den traditionella fysiska vajern. 

– Att färjan nu blir en vajerfärja innebär att behörighetskraven för färjeföraren sänks radikalt jämfört med nuläget. Det här känns avigt, speciellt eftersom färjans kapacitet ökar märkbart. I praktiken krävs det inget annat av föraren på en vajerfärja än det att personen är 18 år, har ett läkarintyg och fått en introduktion i hur fartyget fungerar. Det krävs ingen form av sjömansutbildning över huvud taget trots att färjan är 70 m lång och kan ta 52 bilar, säger Bergqvist.

Kommunikationsutskottet lyfte upp frågan om färjeförarnas kompetenskrav då lagändringen om virtuell styranordning på vajerfärja behandlades i riksdagen i februari 2022. Man var orolig för den här situationen där livligt trafikerade färjepass lagligt kan ändras till vajerfärjepass, vilket betyder lägre kompetenskrav hos färjeföraren. 

– Kommunikationsutskottet skrev i sitt betänkande att en utredning av kompetenskraven är brådskande. Kommunikationsministeriet meddelade då att en utredning där även definitionerna av vajerfärja och frigående färja granskas ska göras i brådskande takt. Men inget har ännu hänt, konstaterar Bergqvist.

Bergqvist efterlyser nu snabba åtgärder. Redan år 2018 har Olycksutredningscentralen i samband med en utredning då en vajerfärja körde på grund i Velkua rekommenderat att kommunikationsministeriet borde bereda en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg. 

– Vi talar om stora färjor som kan frakta över 100 människor på en gång. Dessutom fraktas det stora mängder bränsle och andra potentiellt farliga ämnen över den smala men viktiga farleden in till Åbo. Det handlar om att upprätthålla en trygg landsväg. Nu är vi i en situation där personer utan någon som helst yrkeskompetens kan köra sådana färjor. Jag hoppas vi inte behöver gå så långt att en olycka inträffar innan man inser allvaret. Utredningen behövs nu, avslutar Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00