Gängkriminalitet är allvarligt och kräver olika former av åtgärder

19.12.2022 kl. 11:04
Riksdagen behandlade idag interpellationen som väckts mot regeringen om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

I sitt gruppanförande betonade riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) det förebyggande arbetet och satsningar på en lyckad integration.

– Forskningen visar att faktorer som bidrar till brottsligt beteende har att göra med utsatthet och olika former av marginalisering. Medan oppositionen i interpellationen riktar ett pekande finger mot invandring väljer man att förbise marginaliseringens inverkan, säger Bergqvist.

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det förebyggande arbetet är A och O, särskilt när det gäller barn. 

– Gängkriminaliteten är ett symptom på att dagens barn och ungdomar inte mår bra och att integrationen inte fungerar. Vi ser att satsningar på familjer, barn, unga och skola är centrala för att skapa trygghet. Då föräldrarna mår bra mår även barnen bra, säger Bergqvist.
Gängkriminalitet är ett problem som ska tas på allvar men är fortfarande en liten andel av den brottslighet som begås i Finland.

– Vi ska inte låta den andelen växa, utan ta ett aktivt grepp om problemet och även hålla ett vaksamt öga på den kriminalpolitiska diskussionen i våra nordiska grannländer. Gängkriminalitet är ett mångfacetterat problem som det inte finns några enkla lösningar till. För att kunna förbättra situationen genom satsningar på barn och unga, bättre integration och ett rättsväsende som har finländarnas förtroende måste vi också uppdatera vår lagstiftning, avslutar Bergqvist.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00