Vägprojekt och bättre trafiksäkerhet får viktig finansiering i Nyland

13.12.2022 kl. 10:03
Riksdagens finansutskott har i dag godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget och samtidigt även fattat beslut om fördelningen av de så kallade julklappspengarna. Flera väsentliga vägar i Nyland kommer till följd av detta att tilldelas välbehövliga tilläggsresurser.

Under hösten förhandlar finansutskottet om extra budgetanslag som regeringspartierna får fördela för projekt och annat viktigt som inte får finansiering i det ursprungliga budgetförslaget. Trafikprojekten har en summa på cirka 26 miljoner euro och sfp:s medlemmar i finansutskottet och trafikdelegationen, Veronica Rehn-Kivi och Anders Adlercreutz, har lyckats förhandla fram en fördelning av anslaget för projekt i Svenskfinland, dvs. Österbotten, Egentliga Finland och Nyland. Det gäller både vägförbättringar, asfalteringar, planering och förverkligandet av lättrafikleder och korsningar som ska göras tryggare.


- Tilläggssummorna riktas till vägar som är av stor lokal och regional betydelse. Vägarna i vårt land är på många håll i uselt skick och lider av en stor reparationsskuld. Nu kan vi sätta fart på sådana projekt som annars måste vänta på att förverkligas. Det handlar exempelvis om vägar med mycket aktiv trafik, som bland annat skolbarn färdas på dagligen. Jag är glad över att vi genom dessa konkreta åtgärder kan förbättra trafiksäkerheten och underlätta vardagen för många invånare i vår region, säger Rehn-Kivi, som också är ersättare i riksdagens finansutskott och medlem i trafikdelegationen.

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz, medlem i riksdagens finansutskott, lyfter bland annat fram Smedsbyvägen i Kyrkslätt, och den nya beläggningen som den kommer få i och med julklappspengarna, som ett mycket gott exempel på en väg med aktiv trafik och av stor vikt för flera av traktens invånare.

- I båda ändorna av Smedsbyvägen finns skolcentrum och vägen utgör därtill en viktig förbindelse ifall man åker mellan Masaby och Kyrkslätt centrum. Vägens skick har försämrats kraftigt under de senaste åren så det är bra att vi nu äntligen kan förbättra denna väg, säger Adlercreutz.

Förutom Smedsbyvägen kommer även korsningen mellan väg 25 och 1102 i Raseborg, dvs. korsningen mellan Snappertunavägen och Hangöuddsvägen, att beviljas en halv miljon i julklappspengar.

- Det är en konkret trafiksäkerhetsåtgärd som Raseborgs stad länge arbetat för. Det är viktigt att vi nu kunde säkra finansiering för denna regionalt viktiga förbättring. Det är också mer än välkommet, att vi lyckades säkra medel för ny beläggning på väg 104 i Lojo och Raseborg, säger Adlercreutz.

Också i Östnyland beviljas flera betydande vägar extra resurser. I Lovisa kommer Atomvägen, som leder till Hästholmens kärnkraftverk, att utvecklas så att en vägförbindelse skapas till kärnkraftverket, vilket är något som länge önskats i nejden. Därutöver beviljas Tolkisvägen i Borgå finansiering för ny beläggning för dess lättrafikled samtidigt som väg 1531 mellan Hindhår och Kungsporten i Borgå ges medel för att man ska kunna börja utveckla den.

Ledamöterna betonar att också den lokala expertisen har varit viktig. 

– Det är betydligt lättare att driva igenom projekt när de stöds lokalt. Vi är glada över den hjälp vi har fått av lokalpolitikerna i regionen, säger Adlercreutz och Rehn-Kivi.

 
Adlercreutz och Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00