Projekt för satsningar på trygghet, medmänsklighet och framtiden får extra finansiering

13.12.2022 kl. 10:02
Riksdagens finansutskott har på tisdagen fattat beslut om de så kallade julklappspengarna.

Svenska riksdagsgruppens medlemmar i utskottet och dess delegationer, Anders Adlercreutz (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP), är nöjda över förhandlingarna då man lyckats säkerställa tilläggsfinansiering för en mängd viktiga ändamål. Det är nu klart att det beviljas budgetanslag till bland annat organisationer som främjar kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter över lag, ungas företagsamhet och framgång, export samt en hel del lokala projekt såsom museiskeppet Vega. 

 
- Om det är någonting man kan lära sig av samtiden så är det att förebyggande åtgärder och långsiktiga satsningar är otroligt viktiga. Det extra budgetanslaget på cirka 50 miljoner euro får regeringspartierna fördela för sådant som inte får finansiering i det ursprungliga budgetförslaget, säger Adlercreutz och Rehn-Kivi.
 
Adlercreutz lyfter upp satsningarna på de yngre generationerna och de positiva, långsiktiga effekter som detta tar sikte på. 
 
- Jag gläder mig över att vi lyckats förhandla fram finansiering till att stöda företagarfostran. Dessutom beviljar vi tilläggsanslag för att främja ungas läskunnighet och för att förebygga och avhjälpa inlärningssvårigheter, samt ett stort tilläggsanslag till 4H-verksamheten som gör ett gediget arbete för de ungas välmående och driftighet. Investeringar i unga har aldrig varit mer aktuellt eller av större behov än nu, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz är även nöjd med tilläggsmedlen till företagande. Bland annat Viexpo i Österbotten, som hjälper företag med att utvidga sin verksamhet till utlandet, kommer att få finansiering. 
 
- I dessa kärva tider är det dessutom fint att se att vi stöder primärnäringarna. Svenska riksdagsgruppen har jobbat för att bevilja Finlands yrkesfiskarförbund extra medel, vilket de nu kommer att få, säger Adlercreutz.

Rehn-Kivi, som har en stark profil inom särskilt social- och hälsovårdsfrågor, lyfter fram flera hälsorelaterade ändamål som beviljats extra anslag.
 
- Jag är väldigt nöjd med att vi lyckats trygga finansiering för så många viktiga ändamål som betonar såväl hälsa som mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter. Jag är särskilt stolt över tilläggsfinansieringen till kvinnoorganisationerna och till skyddshemmen för att trygga deras tillräcklighet och tillgänglighet, samt pengarna till kvinnolinjen, som erbjuder rådgivning och stöd till kvinnor som upplevt våld, säger Rehn-Kivi.
 
Förebyggandet av könsstympning av kvinnor och flickor och hjälpen till offren för människohandel är också ändamål som den svenska riksdagsgruppen jobbat för att ska få extra medel. En relativt stor andel tilläggsfinansiering kommer dessutom att gå till gränsöverskridande organisationsarbete för att trygga mänskliga rättigheter samt till Flyktingrådgivningen. 
 
- SFP är ett parti med en tydlig moralisk kompass. Det är fint att se att finansutskottet har omfattat många av de förslag som gäller mänskliga rättigheter och som presenterats av den svenska riksdagsgruppen. Vi är förstås också väldigt nöjda över att extra medel beviljas för att trygga genomförandet av innehållet i Istanbulkonventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Därtill är det fint att se att de ungas medvetande om klimat och miljö prioriteras i fördelningen av tilläggsmedel. Både Luontoliitto och Föreningen för miljöfostran FEE kommer att beviljas extra anslag, säger Rehn-Kivi och Adlercreutz.

 
Adlercreutz och Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00