Projekt för satsningar på trygghet, medmänsklighet och framtiden får extra finansiering

13.12.2022 kl. 10:02
Riksdagens finansutskott har på tisdagen fattat beslut om de så kallade julklappspengarna.

Svenska riksdagsgruppens medlemmar i utskottet och dess delegationer, Anders Adlercreutz (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP), är nöjda över förhandlingarna då man lyckats säkerställa tilläggsfinansiering för en mängd viktiga ändamål. Det är nu klart att det beviljas budgetanslag till bland annat organisationer som främjar kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter över lag, ungas företagsamhet och framgång, export samt en hel del lokala projekt såsom museiskeppet Vega. 

 
- Om det är någonting man kan lära sig av samtiden så är det att förebyggande åtgärder och långsiktiga satsningar är otroligt viktiga. Det extra budgetanslaget på cirka 50 miljoner euro får regeringspartierna fördela för sådant som inte får finansiering i det ursprungliga budgetförslaget, säger Adlercreutz och Rehn-Kivi.
 
Adlercreutz lyfter upp satsningarna på de yngre generationerna och de positiva, långsiktiga effekter som detta tar sikte på. 
 
- Jag gläder mig över att vi lyckats förhandla fram finansiering till att stöda företagarfostran. Dessutom beviljar vi tilläggsanslag för att främja ungas läskunnighet och för att förebygga och avhjälpa inlärningssvårigheter, samt ett stort tilläggsanslag till 4H-verksamheten som gör ett gediget arbete för de ungas välmående och driftighet. Investeringar i unga har aldrig varit mer aktuellt eller av större behov än nu, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz är även nöjd med tilläggsmedlen till företagande. Bland annat Viexpo i Österbotten, som hjälper företag med att utvidga sin verksamhet till utlandet, kommer att få finansiering. 
 
- I dessa kärva tider är det dessutom fint att se att vi stöder primärnäringarna. Svenska riksdagsgruppen har jobbat för att bevilja Finlands yrkesfiskarförbund extra medel, vilket de nu kommer att få, säger Adlercreutz.

Rehn-Kivi, som har en stark profil inom särskilt social- och hälsovårdsfrågor, lyfter fram flera hälsorelaterade ändamål som beviljats extra anslag.
 
- Jag är väldigt nöjd med att vi lyckats trygga finansiering för så många viktiga ändamål som betonar såväl hälsa som mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter. Jag är särskilt stolt över tilläggsfinansieringen till kvinnoorganisationerna och till skyddshemmen för att trygga deras tillräcklighet och tillgänglighet, samt pengarna till kvinnolinjen, som erbjuder rådgivning och stöd till kvinnor som upplevt våld, säger Rehn-Kivi.
 
Förebyggandet av könsstympning av kvinnor och flickor och hjälpen till offren för människohandel är också ändamål som den svenska riksdagsgruppen jobbat för att ska få extra medel. En relativt stor andel tilläggsfinansiering kommer dessutom att gå till gränsöverskridande organisationsarbete för att trygga mänskliga rättigheter samt till Flyktingrådgivningen. 
 
- SFP är ett parti med en tydlig moralisk kompass. Det är fint att se att finansutskottet har omfattat många av de förslag som gäller mänskliga rättigheter och som presenterats av den svenska riksdagsgruppen. Vi är förstås också väldigt nöjda över att extra medel beviljas för att trygga genomförandet av innehållet i Istanbulkonventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Därtill är det fint att se att de ungas medvetande om klimat och miljö prioriteras i fördelningen av tilläggsmedel. Både Luontoliitto och Föreningen för miljöfostran FEE kommer att beviljas extra anslag, säger Rehn-Kivi och Adlercreutz.

 
Adlercreutz och Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35