Projekt för satsningar på trygghet, medmänsklighet och framtiden får extra finansiering

13.12.2022 kl. 10:02
Riksdagens finansutskott har på tisdagen fattat beslut om de så kallade julklappspengarna.

Svenska riksdagsgruppens medlemmar i utskottet och dess delegationer, Anders Adlercreutz (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP), är nöjda över förhandlingarna då man lyckats säkerställa tilläggsfinansiering för en mängd viktiga ändamål. Det är nu klart att det beviljas budgetanslag till bland annat organisationer som främjar kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter över lag, ungas företagsamhet och framgång, export samt en hel del lokala projekt såsom museiskeppet Vega. 

 
- Om det är någonting man kan lära sig av samtiden så är det att förebyggande åtgärder och långsiktiga satsningar är otroligt viktiga. Det extra budgetanslaget på cirka 50 miljoner euro får regeringspartierna fördela för sådant som inte får finansiering i det ursprungliga budgetförslaget, säger Adlercreutz och Rehn-Kivi.
 
Adlercreutz lyfter upp satsningarna på de yngre generationerna och de positiva, långsiktiga effekter som detta tar sikte på. 
 
- Jag gläder mig över att vi lyckats förhandla fram finansiering till att stöda företagarfostran. Dessutom beviljar vi tilläggsanslag för att främja ungas läskunnighet och för att förebygga och avhjälpa inlärningssvårigheter, samt ett stort tilläggsanslag till 4H-verksamheten som gör ett gediget arbete för de ungas välmående och driftighet. Investeringar i unga har aldrig varit mer aktuellt eller av större behov än nu, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz är även nöjd med tilläggsmedlen till företagande. Bland annat Viexpo i Österbotten, som hjälper företag med att utvidga sin verksamhet till utlandet, kommer att få finansiering. 
 
- I dessa kärva tider är det dessutom fint att se att vi stöder primärnäringarna. Svenska riksdagsgruppen har jobbat för att bevilja Finlands yrkesfiskarförbund extra medel, vilket de nu kommer att få, säger Adlercreutz.

Rehn-Kivi, som har en stark profil inom särskilt social- och hälsovårdsfrågor, lyfter fram flera hälsorelaterade ändamål som beviljats extra anslag.
 
- Jag är väldigt nöjd med att vi lyckats trygga finansiering för så många viktiga ändamål som betonar såväl hälsa som mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter. Jag är särskilt stolt över tilläggsfinansieringen till kvinnoorganisationerna och till skyddshemmen för att trygga deras tillräcklighet och tillgänglighet, samt pengarna till kvinnolinjen, som erbjuder rådgivning och stöd till kvinnor som upplevt våld, säger Rehn-Kivi.
 
Förebyggandet av könsstympning av kvinnor och flickor och hjälpen till offren för människohandel är också ändamål som den svenska riksdagsgruppen jobbat för att ska få extra medel. En relativt stor andel tilläggsfinansiering kommer dessutom att gå till gränsöverskridande organisationsarbete för att trygga mänskliga rättigheter samt till Flyktingrådgivningen. 
 
- SFP är ett parti med en tydlig moralisk kompass. Det är fint att se att finansutskottet har omfattat många av de förslag som gäller mänskliga rättigheter och som presenterats av den svenska riksdagsgruppen. Vi är förstås också väldigt nöjda över att extra medel beviljas för att trygga genomförandet av innehållet i Istanbulkonventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Därtill är det fint att se att de ungas medvetande om klimat och miljö prioriteras i fördelningen av tilläggsmedel. Både Luontoliitto och Föreningen för miljöfostran FEE kommer att beviljas extra anslag, säger Rehn-Kivi och Adlercreutz.

 
Adlercreutz och Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30