Samarbete utan gränser i Norden

08.12.2022 kl. 10:15
Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Att avlägsna och förebygga gränshinder är centralt för att nå integrationsmålet.

Riksdagen debatterar idag (8.12) statsrådets redogörelse om nordiska gränshinder. Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. För att vi ska kunna lösa befintliga gränshinder och förebygga uppkomsten av nya, är det viktigt att öka kunskapen om gränshinderarbetet. Redogörelsen svarar på det här behovet.

I redogörelsen ligger fokus på gränshinderarbetet som gjorts under den här regeringsperioden, och exempel på lösta, avskrivna och ännu olösta gränshinder som man som bäst arbetar med ingår. Det är viktigt att lyfta fram de olösta gränshindren, så att vi kan intensifiera arbetet med att lösa dem. 

Den fria rörligheten har från början varit i kärnan av det nordiska samarbetet. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten på 1950-talet lade grunden. Vi var föregångare då och vi ska fortsätta vara föregångare. Arbetet med att avlägsna och förebygga gränshinder gynnar alla och underlättar den nordiska vardagen, oberoende om det gäller att studera, arbeta, driva företag eller bo i ett annat nordiskt land.

Gränshinderarbetet kan kanske ibland te sig tekniskt, men det är nyckeln till de – bokstavligen – gränslösa möjligheterna inom det nordiska samarbetet. I bästa fall skapar det en enorm konkurrensfördel för hela Norden, inte minst i våra gränsregioner.

I det här sammanhanget vill jag speciellt lyfta upp arbetet för att främja gränslösa digitala verktyg. Digitaliseringen underlättar vardagen, men kan ironiskt nog skapa nya gränshinder. Tillgången till digitala tjänster är en grundförutsättning i dagens Norden och de här tjänsterna måste fungera gränslöst för att den fria rörligheten ska bli verklighet och för att vi ska kunna nå målet om att vara världens mest integrerade region. Svårigheter med att sköta myndighetsärenden digitalt på tvärs i Norden är tyvärr ett problem som många nordbor stöter på. Därför är det oerhört viktigt att vi sätter extra fokus på det här.

För Finlands del är lagförslaget om digital identitet som avgavs i höst en del av lösningen. Avsikten är att vi under 2023 kan notifiera det nya nationella identifieringsverktyget som eIDAS-identifieringsverktyg, och målet är att Finlands digitala identitet ska kunna användas i andra länder 2024. eIDAS är ett EU-projekt vars syfte är att medborgare ska kunna identifiera sig i tjänster i andra EU-länder med det egna landets identifieringsverktyg. Det nordiska samarbetet gällande e-identifiering sker inom ramen för eIDAS.

Det nordiska systemet för att lösa gränshinder är unikt och väcker intresse även på andra håll i världen. Vi arbetar varje dag för att främja den fria rörligheten över gränserna. Det nordiska samarbetet åtnjuter ett starkt stöd bland medborgarna, och genom den fria rörligheten stärks samhörigheten i norden på ett konkret sätt.

Erfarenheterna från coronapandemin visade hur viktigt det är att vi har en tät dialog när nationella beslut kan påverka den fria rörligheten, speciellt i gränsregionerna. Det här har vi nordiska samarbetsministrar tagit fasta på. I ett gemensamt uttalande tidigare i år betonar vi vikten av att värna om det nordiska perspektivet i alla beslut och vår roll i det arbetet.

Kriser av olika slag understryker behovet av samarbete med våra närmaste vänner, och det nordiska samarbetet har under det gångna året igen visat sin betydelse och styrka. Tillsammans är vi starkare och åstadkommer mer. Det finns en stark politisk vilja att vidareutveckla det nordiska samarbetet. Det faktum att alla nordiska länder snart kommer att vara medlemmar i Nato skapar möjligheter att utveckla även övrigt nordiskt samarbete. Nordens tid är nu.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30