Genuin glädje trots enorm fattigdom

04.12.2022 kl. 06:43
Ögonen tindrar som aldrig förr på barnen. De har fått exotiska gäster från ett land där det lär vara vitt på marken och minusgrader just nu.

Det har varken barnen eller de vuxna upplevt. Mätaren här visar strax över 30 grader. Det råder en enorm glädje och näst intill karnevalsstämning i ett av de fattigaste slumliknande områdena i Moçambiques huvudstad Maputo. Skickliga dansare visar upp sina konster, ett gäng unga gossar spelar fotboll med en plastpåse fylld med kläder. Nordbon rycks med i det varma mottagandet.

 

Republiken Moçambique i sydöstra Afrika är ett av världens fattigaste länder. Avståndet till världens lyckligaste land är fågelvägen 10 000 km. Den tidigare portugisiska kolonin, med något över 30 miljoner invånare, har tre partier i riksdagen. Det största partiet Frelimo har över 70 procent av stödet.

Landet har allmän och lika rösträtt men för att kunna rösta måste du registrera dig i god tid. Drygt en tredje del gör det. Skillnaden mellan rika och fattiga är enorm och korruptionen är ständigt närvarande.

 

Samtidigt hör Moçambique till de länder som lider allra mest av att medeltemperaturen stiger. De allra flesta, kring 70 procent, lever av självförsörjning och jordbruk. Torkan ger missväxt och regnperioderna på vintern har blivit kortare och mer intensiva. Även cykloner har blivit vanligare och leder till att sjukdomar som koleran sprids snabbare och hem förstörs.

 

Landet har ändå enorma möjligheter att uppnå tillväxt och välfärd tack vare stora naturtillgångar. Problematiken ligger i att korruptionen ofta tar en stor del av tillgångarna. Därför planeras nu en fond som liknar oljefonden i Norge för att skapa ekonomisk stabilitet.

 

Förutom gruvindustri finns enorma möjligheter till vind- och solparker men även gastillgångar (LNG). Flera multinationella bolag är på plats men oroligheterna är enorma då terrorister går bärsärkagång i området. Staten gör sitt yttersta för att utbilda militärer för att säkerhetsläget ska kunna förbättras. I skolningen hjälper även Finland till. I rådande världsläget suktar världen efter LNG och det skulle även ge Moçambique en ökad välfärd genom bättre resurser för skola och hälsovård.

 

Finland har på olika sätt hjälpt landet sedan mitten av 70-talet då landet erkändes självständigt, till exempel inom utbildningen och hälsovården. Trots det finns det mycket kvar att göra. Skolklasserna kan bestå av hundra elever med en lärare. Av de som går i tredje klassen kan bara fem procent läsa. Många flickor avslutar sin skolgång tidigt. En stor del av de minderåriga flickorna är gifta, en del via tvångsäktenskap, och flera är redan mammor.

 

HIV sprider sig snabbt, bara i staden Maputo konstateras i medeltal 14 nya fall per vecka. Mörkertalet är högst antagligen ännu större. Sexualrådgivningen är A och O för att nå resultat. Likaså satsningar på utbildning där barn skulle vara längre i skolan och i mindre klasser. Genom att höja kunskapsnivån går landet mot en ljusare framtid.

 

Väl hemkommen till Österbotten funderar nordbon på de enormt glada människorna han mött deras livsöden till trots. Det ger honom ett hälsosamt perspektiv till de duster som pågår på den inhemska politiska arenan.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15