Genuin glädje trots enorm fattigdom

04.12.2022 kl. 06:43
Ögonen tindrar som aldrig förr på barnen. De har fått exotiska gäster från ett land där det lär vara vitt på marken och minusgrader just nu.

Det har varken barnen eller de vuxna upplevt. Mätaren här visar strax över 30 grader. Det råder en enorm glädje och näst intill karnevalsstämning i ett av de fattigaste slumliknande områdena i Moçambiques huvudstad Maputo. Skickliga dansare visar upp sina konster, ett gäng unga gossar spelar fotboll med en plastpåse fylld med kläder. Nordbon rycks med i det varma mottagandet.

 

Republiken Moçambique i sydöstra Afrika är ett av världens fattigaste länder. Avståndet till världens lyckligaste land är fågelvägen 10 000 km. Den tidigare portugisiska kolonin, med något över 30 miljoner invånare, har tre partier i riksdagen. Det största partiet Frelimo har över 70 procent av stödet.

Landet har allmän och lika rösträtt men för att kunna rösta måste du registrera dig i god tid. Drygt en tredje del gör det. Skillnaden mellan rika och fattiga är enorm och korruptionen är ständigt närvarande.

 

Samtidigt hör Moçambique till de länder som lider allra mest av att medeltemperaturen stiger. De allra flesta, kring 70 procent, lever av självförsörjning och jordbruk. Torkan ger missväxt och regnperioderna på vintern har blivit kortare och mer intensiva. Även cykloner har blivit vanligare och leder till att sjukdomar som koleran sprids snabbare och hem förstörs.

 

Landet har ändå enorma möjligheter att uppnå tillväxt och välfärd tack vare stora naturtillgångar. Problematiken ligger i att korruptionen ofta tar en stor del av tillgångarna. Därför planeras nu en fond som liknar oljefonden i Norge för att skapa ekonomisk stabilitet.

 

Förutom gruvindustri finns enorma möjligheter till vind- och solparker men även gastillgångar (LNG). Flera multinationella bolag är på plats men oroligheterna är enorma då terrorister går bärsärkagång i området. Staten gör sitt yttersta för att utbilda militärer för att säkerhetsläget ska kunna förbättras. I skolningen hjälper även Finland till. I rådande världsläget suktar världen efter LNG och det skulle även ge Moçambique en ökad välfärd genom bättre resurser för skola och hälsovård.

 

Finland har på olika sätt hjälpt landet sedan mitten av 70-talet då landet erkändes självständigt, till exempel inom utbildningen och hälsovården. Trots det finns det mycket kvar att göra. Skolklasserna kan bestå av hundra elever med en lärare. Av de som går i tredje klassen kan bara fem procent läsa. Många flickor avslutar sin skolgång tidigt. En stor del av de minderåriga flickorna är gifta, en del via tvångsäktenskap, och flera är redan mammor.

 

HIV sprider sig snabbt, bara i staden Maputo konstateras i medeltal 14 nya fall per vecka. Mörkertalet är högst antagligen ännu större. Sexualrådgivningen är A och O för att nå resultat. Likaså satsningar på utbildning där barn skulle vara längre i skolan och i mindre klasser. Genom att höja kunskapsnivån går landet mot en ljusare framtid.

 

Väl hemkommen till Österbotten funderar nordbon på de enormt glada människorna han mött deras livsöden till trots. Det ger honom ett hälsosamt perspektiv till de duster som pågår på den inhemska politiska arenan.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00