Pappornas möjligheter att vara närvarande i sina barns vardag behöver stärkas

12.11.2022 kl. 12:24
På söndag firar vi farsdag. I samband med dagen påminner ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist om vikten av att pappor har möjlighet att vara närvarande i sina barns vardag, alla dagar om året. Det är viktigt både för barnen och för papporna. 

- Ansvaret för att ta hand om barn behöver bli mer jämställt. Arbetsgivarna och hela samhället måste se till att det är möjligt och naturligt både för mammor och för pappor att kombinera familjeliv och arbete. Det ger också möjligheter för barnen att skapa starkare förhållanden till sina pappor. Utgångspunkten ska alltid vara barnens rätt till sina föräldrar. Också pappornas möjlighet att fungera som stöd i barnets liv är viktigt, säger Thomas Blomqvist.

Den nya familjeledighetsreformen trädde i kraft i augusti. Reformen innehåller många förändringar som förhoppningsvis leder till att föräldrarna i framtiden delar familjeledigheterna mer jämnt än tidigare. Det har visat sig att de för papporna öronmärkta ledigheterna är i nyckelroll för att uppnå en mer jämn användning av familjeledigheterna och därmed ett mera jämställt föräldraskap.

- Reformen är betydelsefull och ett viktigt steg mot en mera jämn och också jämställd fördelning av familjeledigheterna. Vi behöver ändå noggrant följa upp hur reformen påverkar pappornas användning av familjeledigheterna och vilka åtgärder som eventuellt ännu behövs för att ytterligare förbättra läget, säger Blomqvist.

- Rådgivningen, småbarnspedagogiken och skolorna behöver också få verktyg för att bättre kunna möta och stöda pappor. Det behövs utbildning speciellt för att avveckla de stereotypier som gäller män. Rådgivningen har en viktig roll till exempel då det gäller att stöda de pappor som ska få sitt första barn, säger Blomqvist.

- Det viktigaste jobbet för mig som förälder är att ha tid för mina barn och jag tror många tänker som jag. I flera jämförelser är Finland det bästa landet att vara mamma i. Målsättningen ska givetvis vara att vi också är det bästa landet för papporna, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15