De papperslösas rätt till vård är både humant och ekonomiskt förnuftigt!

17.11.2022 kl. 15:37
På sitt möte på onsdagen fick riksdagens social- och hälsovårdsutskott färdigt sitt betänkande om regeringens proposition om en utvidgad skyldighet för den offentliga sjukvården att ge papperslösa personer hälso- och sjukvårdstjänster.

I dagens läge har papperslösa personer rätt till endast brådskande vård, men enligt regeringens förslag kommer de i framtiden att ha rätt till sådan icke-brådskande offentlig hälso- och sjukvård som har bedömts som nödvändig för dem. För minderåriga papperslösas del föreslås att de ska ha rätt till vård i samma omfattning som minderåriga med hemkommun i Finland. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, SFP, som är medlem i utskottet, gläds över att betänkandet efter många svängar och omröstningar under behandlingen äntligen är klart.

– Denna reform är synnerligen nödvändig ur ett rent humanitärt perspektiv och med tanke på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bland annat FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har flera gånger uttryckt sin oro över att papperslösa personer i Finland i regel inte har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster annat än i brådskande, livshotande situationer. Det är speciellt viktigt att papperslösa barn föreslås få lika omfattande vård som finländska barn och att gravida papperslösa kvinnor enligt propositionen även skulle erhålla rådgivningstjänster, säger Rehn-Kivi.

Oppositionen förhåller sig emellertid kritisk till lagförslaget och anser bland annat att den ökade rätten till vård för papperslösa riskerar bli för dyr. De facto skulle de nya bestämmelserna enligt lagförslaget beröra omkring 3000–6000 personer, vilket i kostnader betyder en mycket liten del av Finlands sjukvårdskostnader. Enligt sakkunniga som uttalat sig under utskottsbehandlingen kan den föreslagna utvidgningen av rätten till vård till och med vara förnuftig också ur ett rent ekonomiskt perspektiv. 

– Lagförslaget handlar om att erbjuda papperslösa vård i samband med bland annat graviditet och förlossning eller diabetes. För mig är det självklart att Finland som en ansvarskännande rättsstat och bunden av internationella förpliktelser, är skyldig att införa detta.  Jag har alltid betonat vikten av snabb tillgång till vård. Genom tidiga satsningar kan vi förebygga till exempel spridning av smittsamma sjukdomar, enklare åtgärda hälsoproblem och därmed förhindra behovet av dyr specialvård, vilket lätt kan bli fallet ifall papperslösa ges vård först då läget är brådskande. De ökade kostnader som ett större antal klienter medför kan på lång sikt helt neutraliseras, säger Rehn-Kivi.

Riksdagen behandlar social- och hälsovårdsutskottets betänkande inom kort. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00