En ny sametingslag behövs för att trygga samernas rättigheter

17.11.2022 kl. 13:45
Regeringen har idag gett förslag om en ny sametingslag till riksdagen. Justitieminister, Svenska folkpartiets partiordförande Anna-Maja Henriksson är ansvarig minister för samefrågor och har lett arbetet för den nya sametingslagen under hela regeringsperioden.

Henriksson anser det viktigt att lagförslaget nu går vidare till riksdagen, trots att man inte nådde en samsyn inom regeringen, och Centern röstade emot förslaget.

-En ny sametingslag behövs för att trygga samernas rättigheter. Finland har fått upprepade anmärkningar över att samernas rättigheter kränks från olika FN-organ som övervakar internationella avtal om mänskliga rättigheter. Såhär kan det inte fortsätta. Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Det är hög tid för att förnya sametingslagen på ett sätt som sametinget själv kan omfatta, säger justitieminister Henriksson.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter konstaterar att urfolken har rätt att bestämma strukturen på sina egna institutioner och att välja deras medlemmar i enlighet med sina egna förfaranden. Henriksson betonar att reformen av sametingslagen är nödvändig för att trygga samernas rättigheter och den samiska kulturens livskraft.

-Det känns obegripligt hur lagstiftning som tillkommit för att skydda ett litet ursprungsfolks språk och kultur kan skapa så här stora konflikter. Jag och SFP har arbetat outtröttligt för samernas rättigheter hela regeringsperioden. Jag hoppas att majoriteten i riksdagen ser saken på samma sätt som oss – att mänskliga rättigheter inte bara hör hemma i festtal. Nu är det upp till bevis för alla riksdagspartier, säger Henriksson.

-Samerna representeras enligt lagen av sametinget. Det går inte att föra ett lagförslag till riksdagen som inte också har sametingets stöd. Även i sametinget fattas beslut i enlighet med demokratiska principer, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00