Norrback ser med goda ögon på digitaliseringen

16.11.2022 kl. 16:52
Riksdagsledamot Anders Norrback framförde Svenska Riksdagsgruppens gruppanförande när riksdagen i dagens plenum behandlade redogörelsen om Finlands digitala kompass.

Redogörelsen sätter ramarna för Finlands digitala utveckling till 2030, och tar fasta på så väl utmaningar, som möjligheter med digitaliseringen.

Vi har i Finland en stark kompetens i digitalisering och utbildning, något vi bör värna om då det sätter en god grund för vidare utveckling. Vi har jämförelsevist ett högt digitalt kunnande i Europa, cirka 79 procent av finländarna i åldern 16–74 har grundläggande digitala färdigheter. Men oftast finns utmaningarna just utanför denna åldersgrupp.

-Jag är oroad över den digitala marginaliseringen. En ökad digitalisering sätter mera ansvar på användaren, därför bör utgångsläget vara att system som utvecklas är så lätt förståeliga att alla har möjligheten att lära sig behärska dem. Dessutom är det ytterst viktigt att utveckla tillgängligheten av digitala tjänster. Människor har olika förutsättningar, och därför bör det fortsättningsvis alltid finnas alternativ till digitala tjänster. Det digitala skall inte någonsin ta bort det humana, speciellt inte på den offentliga sektorn, säger Norrback.

Norrback ser dock med goda ögon på digitaliseringen, och poängterar vikten av att vi i Finland aktivt jobbar för att utveckla vårt digitala samhälle.

- En väl genomförd digitalisering stöder vår samhällsutveckling, förenklar processer och ökar jämlikheten mellan olika regioner. Digitala tjänster och distansarbete medför även bredare möjligheter att bosätta sig på längre distans från sin fysiska arbetsplats, till exempel på landsbygden, säger Norrback.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00