Kan en kris vara bra?

13.11.2022 kl. 07:19
Visst känns det emellanåt som att den ena krisen avlöser den andra. Corona, Rysslands anfall mot Ukraina, Nato-frågan,energikris, protester världen över och en stigande inflation. Listan kan tyvärr göras lång.

Om det inte direkt är en kris det är fråga om är det stora frågor samhället fått lov att ta ställning till – den ena efter den andra. Det finns en ständig oro i samhället och sätter man på nyheterna är det sällan något positivt. Att situationen kan kännas jobbig är en självklarhet, det får den också göra, men det finns även mycket vi kan ta lärdom av. Det finns de som lever mitt i ett helvete, medan vi – lyckligtvis nog - lever i dyningarna av detta.

Före corona var hybridtillställningar och distansdagar inget vanligt förekommande fenomen. Nu är det en del av vardagen. Det har visat sig att vi finländare också kan anpassa oss då en kris slår till. Elkonsumtionen under de två senaste månaderna visar att vi har lyckats sänka vår elförbrukning med nästan 14 procent jämfört med för ett år sedan. Den här prestationen har överraskat och visat på att det visst går att minska elförbrukningen. Folk har snabbt tagit till sig nya vanor. Också hemma hos oss har sänkt innetemperatur lett till att tofflorna är i flitigare bruk än tidigare, vedförrådet har fyllts på och varmare täcken har grävts fram. De senaste månaderna har för många visat att det går att minska elförbrukningen utan att ge alltför mycket avkall på vardagens bekvämligheter.

Ett liknande fenomen hoppas jag att vi kunde åstadkomma också när det gäller mat. Det finns vissa signaler på att matsvinnet till en viss del minskat och att man blivit bättre på att ta tillvara de råvaror man köper. Det här möjliggör också det att vi kan välja inhemska ansvarsfullt producerade livsmedel framom billigare utländska alternativ som producerats på ett ofta mindre hållbart sätt. Att satsa på ansvarsfullt producerade råvaror och ta tillvara hela produkten är inte bara ekonomiskt vettigt utan också ett förnuftigt sätt att använda livsmedel.

Också när det gäller snabbmodet och klädkonsumtion ser vi tydliga tecken på en mer miljömedvetenhet både inom klädproduktionen och klädanvändningen. Också här råder tankegångar kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Något som också bidrar till att på ett bättre sätt använda de resurser vi har och speciellt också naturresurser.

Minskad elförbrukning, minskat matsvinn och cirkulär ekonomi är väldigt bra och förnuftiga fenomen, som påvisar att vi egentligen tidigare slösat med de resurser som finns. Men förändringar sker sällan av sig själv. Det måste alltid finnas en motivation och en orsak då man ska få till stånd en förändring. För en del är det värderingar som styr ens val, men för väldigt många är det sist och slutligen ändå den ekonomiska nyttan som lockar allra mest. Pengar är fortfarande ett synnerligen konkret mått som enkelt går att mäta. Och mätbara mål är ofta en väldigt viktig faktor i ett förändringsarbete.

Det finns inget ont som inte för med sig något gott. Så även om det känns väldigt mörkt just nu, både då man tittar ut genom fönstret och på skärmen för att se nyheterna, så kan en kris resultera i något gott. Precis som corona ledde till ett digitalt jättekliv så kanske den här krisen påminner oss om att använda våra resurser på ett bättre sätt. Ett sätt som både sparar på naturen, men också på sedlarna i vår plånbok. Historien visar att det är de anpassningsbara, flexibla och påhittiga som klarar sig ur nya situationer som föds ur snabba förändringar. Redan nu har vi bevisat att vi har förmågan att klara av snabba förändringar. Så visst kan en kris också ha positiva effekter. Tillsammans klarar vi också de nya utmaningar vi nu står inför.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55