Viktigt påverka utformningen av restaureringsförordningen

09.11.2022 kl. 15:52
Riksdagen diskuterade i dag EU:s restaureringsförordning där det fastställs bindande mål för och skyldigheter i fråga om att förbättra tillståndet för naturen i en rad olika ekosystem. 

– Regeringens ståndpunkt är klar. Förslaget kan inte godkännas i sin nuvarande form, regeringen slagit fast sin ståndpunkt över linjerna för det fortsatta arbetet med den kommande EU-förordningen. Kostnaderna bör fås lägre, besluten bör basera sig på konsekvensanalyser samt fakta och den nationella rörelsefriheten måste vara större än i det förslag vi nu har framför oss. Jag är övertygad om att Finland tillsammans med andra likasinnade länder med all kraft kommer att påverka så att slutresultatet blir ett helt annat och mera realistiskt för Finland, men samtidigt bra för miljön och mångfalden. I annat fall kommer vi att motsätta oss och rösta emot, säger minister Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Mycket arbete har gjorts för miljön under de senaste decennierna och också i vår vardag beaktar vi numera miljöfrågorna på ett helt annat sätt då vi använder kemikalier hemma eller sorterar och återanvänder råvaror. Också inom jord- och skogsbruk beaktar åtgärderna i ännu högre grad än tidigare miljön och naturens mångfald. Arbetet för att främja den biologiska mångfalden är en central fråga för hela mänskligheten, säger Thomas Blomqvist.

– Det finns stora brister i kommissionens förslag gällande förståelsen för naturens dynamik. Miljön också på ett orört område förändras ständigt, en åker växer igen, stränder får ny växtlighet och diken täpps till. Det går inte att stoppa utvecklingen eller att flytta klockan tillbaka till ett visst referensår, i kommissionens förslag sjuttio år. Också om man kunde göra det, skulle inte utvecklingen stoppas i ett musealt tillstånd, utan förändringen skulle fortgå – bara då från en annan nivå, säger Thomas Blomqvist.

– Jag vågar påstå att så gott som alla jord- och skogsbrukare har en stark relation till naturen och förstår vikten av en ekologisk balans. I Finland har vi en tradition med frivilliga åtgärder till exempel genom skyddsprogrammen Helmi och Metso, genom en ökad förståelse att lämna död ved, stående träd och viltsnår eller genom olika vattenskyddsåtgärder i jord- och skogsbruk. Det är sådan hänsyn som ska göras och görs i det dagliga arbetet och som bär den bästa frukten med tanke på miljön och mångfalden, säger minister Blomqvist.

– Inte heller förslagen för städer och stadsliknande områden lämpar sig i ett land som Finland med en kraftig urbanisering och utvecklingscentra som växer speciellt i sina randområden. Det finns ungefär sextio sådana områden i Finland som ska bygga infrastruktur för ett ökat antal invånare, ekonomisk aktivitet och kommunikation samtidigt som de – enligt kommissionens förslag – ska öka sina skogs- och grönområden med fem procent fram till år 2050. En ekvation som helt enkelt är omöjlig, konstaterar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00