Henriksson vill stärka svenskan – efterlyser mer språkbad, omvända språkkompetenskrav, avgiftsfritt språkprov i finska samt högre poäng för avlagd studentexamen i det andra inhemska språket

06.11.2022 kl. 07:06

Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger på Svenska dagen att vi ska vara stolta över Finlands tvåspråkighet. Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats den 6 november årligen. Henriksson lyfter fram vikten av att vi stöder språkkunskaperna i landets båda nationalspråk för en levande tvåspråkighet.


– För att främja språkinlärning och en positiv attityd till andra språk kan vi göra mycket! Språkbadsverksamhet är ett utmärkt sätt att främja både språkkunskaper och förståelsen för andra språk och andra kulturer. Språk öppnar dörrar och språkkunskaper erbjuder upplevelser, jobbmöjligheter och inkluderar. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, säger justitieminister, partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Under hösten fick Sannfinländarnas finskhetsprogram mycket uppmärksamhet. I motsats till Sannfinländarna vill SFP inte montera ner svenskan och det tvåspråkiga Finland, utan stärka dem. Denna regeringsperiod har man bland annat presenterat en ny nationalspråksstrategi och fattat beslut att öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska (B1) språket i årskurserna 6-9. Henriksson betonar att det behövs flera medvetna och aktiva åtgärder för att stärka svenskan och tvåspråkigheten.
– Det stora språkprovet som krävs för offentliga tjänster borde dels göras avgiftsfritt, dels behövs ändringar gällande språkkompetenskraven, säger Henriksson.

Det råder en stor brist på svenskspråkiga personer inom den offentliga förvaltningen, och en delorsak är kravet på utmärkta kunskaper i finska för de flesta tjänster.
– Det är en stor orättvisa att svenskspråkiga idag måste betala över 400€ för intyg på utmärkta kunskaper i finska. Vi behöver också utbilda bland annat flera svenskspråkiga nödcentralsoperatörer och räddningspersonal, samt trygga vården på svenska. För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka tjänster inom den offentliga förvaltningen bör man införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper, säger Henriksson.

Henriksson är också orolig över att allt färre skriver det andra inhemska språket i studentskrivningarna. Speciellt nedgången bland de finskspråkiga abiturienterna vad gäller antalet som skriver svenska har varit stor sedan 2005. År 2004 var 38 521 anmälda till provet i svenska i studentexamen. År 2021 var motsvarande siffra bara 15 278. Många svenskspråkiga skriver idag också medellånga finskan eller väljer helt bort att skriva finskan.
– Det ska löna sig att skriva såväl finska som svenska i studentexamen. De senaste årens utveckling visar att vi måste bryta trenden med ett nedåtgående intresse att skriva svenska och finska i studentexamen. Det andra inhemska språket borde värderas högre vid studerandeintagningen till högskolorna för att sporra flera att skriva det, säger Henriksson.

Henriksson betonar också svenskans roll som bro till resten av Norden.
– Det nordiska samarbetet är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera intensivt, och därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland, avslutar Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30