Hårt arbete för svenskan ger resultat

05.11.2022 kl. 06:59
Denna söndag vajar de blåvita finska flaggorna för att uppmärksamma Svenska dagen.

Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats årligen den 6 november. Rättigheten att i Finland få tala svenska, att du ska få service på ditt modersmål finska eller svenska och att vi som talar svenska ska få delta i byggandet av vårt gemensamma fosterland, på samma villkor som våra finskspråkiga bröder och systrar, har alltid hört till våra kärnvärderingar. Lika bestående som firandet av Svenska dagen, är även vårt engagemang för svenskan och det tvåspråkiga Finland.

En levande tvåspråkighet kräver aktiva och medvetna åtgärder som förstärker det svenska språkets ställning. Denna regering har med SFP i spetsen gjort betydande satsningar på svenskan. En viktig seger för rätten att få vård på svenska var att vi i regeringen kunde trygga fulljouren vid Vasa centralsjukhus. Vi har också bl.a. sett till att Svenska teatern i Helsingfors blir nationell huvudscen samt att de språkliga rättigheterna beaktas bättre i social- och hälsovårdsreformen. SFP har jobbat aktivt för att försvara och utveckla den svenska högskole- och universitetsutbildningen, för att svenska tv-kanaler ska kunna ses i Finland och främjat forskningen i finlandssvenskt teckenspråk. Under min ledning har regeringen jobbat fram och godkänt en ambitiös ny nationalspråksstrategi som ska stärka svenskan och tvåspråkigheten. Nationalspråksstrategin ska med sina 62 åtgärder främja allas rätt att få service på de båda nationalspråken.

Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 ledde i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre. Det var en stor brist som jag och SFP länge har påtalat och nu blir det fler undervisningstimmar i svenska. Jag är också mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Hårt arbete för svenskan ger resultat, och naturligtvis behövs det gott samarbete inom regeringen för att nå dit.
 

För att stöda språkinlärning och en positiv attityd till svenskan kan vi göra mycket. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, bland annat genom att etablera verksamhet med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Samtidigt är det också av stor betydelse att vi utvidgar språkbad och språkduschar. Språkbadsverksamheten är ett utmärkt sätt att stärka både kunskaperna i svenska och förståelsen för det svenska i Finland. Språkbadsskolan-Kielikylpykoulu, i Jakobstad visar också hur bra det kan fungera i bägge riktningarna på orter där språkgrupperna är rätt lika stora.

Även om vi har åstadkommit en hel del, är arbetet för svenskan absolut inte färdigt. Finlands tvåspråkighet är en rikedom, inte en belastning. Det sannfinländska finskhetsprogrammet som i praktiken skulle innebära nedmontering av landets tvåspråkighet visar igen vikten av ett starkt SFP. Därtill behövs också de som över språk- och partigränser offentligt försvarar och arbetar för landets tvåspråkighet. Ni kan lita på att Svenska folkpartiet i ur och skur står upp för svenskan och tvåspråkigheten i regeringen, riksdagen, välfärdsområdena och kommunerna. Inför vårens riksdagsval och kommande regeringsförhandlingar är det upp till bevis för många andra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30