Hårt arbete för svenskan ger resultat

05.11.2022 kl. 06:59
Denna söndag vajar de blåvita finska flaggorna för att uppmärksamma Svenska dagen.

Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats årligen den 6 november. Rättigheten att i Finland få tala svenska, att du ska få service på ditt modersmål finska eller svenska och att vi som talar svenska ska få delta i byggandet av vårt gemensamma fosterland, på samma villkor som våra finskspråkiga bröder och systrar, har alltid hört till våra kärnvärderingar. Lika bestående som firandet av Svenska dagen, är även vårt engagemang för svenskan och det tvåspråkiga Finland.

En levande tvåspråkighet kräver aktiva och medvetna åtgärder som förstärker det svenska språkets ställning. Denna regering har med SFP i spetsen gjort betydande satsningar på svenskan. En viktig seger för rätten att få vård på svenska var att vi i regeringen kunde trygga fulljouren vid Vasa centralsjukhus. Vi har också bl.a. sett till att Svenska teatern i Helsingfors blir nationell huvudscen samt att de språkliga rättigheterna beaktas bättre i social- och hälsovårdsreformen. SFP har jobbat aktivt för att försvara och utveckla den svenska högskole- och universitetsutbildningen, för att svenska tv-kanaler ska kunna ses i Finland och främjat forskningen i finlandssvenskt teckenspråk. Under min ledning har regeringen jobbat fram och godkänt en ambitiös ny nationalspråksstrategi som ska stärka svenskan och tvåspråkigheten. Nationalspråksstrategin ska med sina 62 åtgärder främja allas rätt att få service på de båda nationalspråken.

Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 ledde i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre. Det var en stor brist som jag och SFP länge har påtalat och nu blir det fler undervisningstimmar i svenska. Jag är också mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Hårt arbete för svenskan ger resultat, och naturligtvis behövs det gott samarbete inom regeringen för att nå dit.
 

För att stöda språkinlärning och en positiv attityd till svenskan kan vi göra mycket. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, bland annat genom att etablera verksamhet med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Samtidigt är det också av stor betydelse att vi utvidgar språkbad och språkduschar. Språkbadsverksamheten är ett utmärkt sätt att stärka både kunskaperna i svenska och förståelsen för det svenska i Finland. Språkbadsskolan-Kielikylpykoulu, i Jakobstad visar också hur bra det kan fungera i bägge riktningarna på orter där språkgrupperna är rätt lika stora.

Även om vi har åstadkommit en hel del, är arbetet för svenskan absolut inte färdigt. Finlands tvåspråkighet är en rikedom, inte en belastning. Det sannfinländska finskhetsprogrammet som i praktiken skulle innebära nedmontering av landets tvåspråkighet visar igen vikten av ett starkt SFP. Därtill behövs också de som över språk- och partigränser offentligt försvarar och arbetar för landets tvåspråkighet. Ni kan lita på att Svenska folkpartiet i ur och skur står upp för svenskan och tvåspråkigheten i regeringen, riksdagen, välfärdsområdena och kommunerna. Inför vårens riksdagsval och kommande regeringsförhandlingar är det upp till bevis för många andra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00