Nordens tid är nu

31.10.2022 kl. 15:04
Nordiska rådets 74:e session hålls i Helsingfors den här veckan (31.10-3.11.2022). Det är fråga om en nordisk storsamling, där de nordiska ländernas och självstyrande områdenas parlamentariker och ministrar möts för att diskutera aktuella nordiska frågor

Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, betonar att den nordiska superveckan är ett ypperligt tillfälle att ta vara på det momentum som nu finns för att ytterligare stärka det nordiska samarbetet.  

– Den säkerhetspolitiskt turbulenta tiden har fört de nordiska länderna ännu närmare varandra. Kriser av olika slag understryker behovet av samarbete med våra närmaste vänner, och det nordiska samarbetet har under det gångna året igen visat på sin betydelse och styrka. Tillsammans är vi starkare och åstadkommer mer. Det finns en stark politisk vilja att vidareutveckla det nordiska samarbetet. Nordens tid är nu, säger Blomqvist.   

Blomqvist lyfter fram att betydelsen av våra nordiska värderingar – som demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, jämställdhet och välfärdssamhället – understryks ytterligare av det aktuella läget. 

– Våra nordiska värderingar behövs. Man förväntar sig även ett ledarskap av de nordiska länderna, till exempel i jämställdhets- och klimatfrågor, konstaterar Blomqvist. Det är därför viktigt att vi också arbetar för att ytterligare förstärka vår gemensamma nordiska profil internationellt. Tillsammans hörs vår röst bättre och tillsammans kan vi ta en större roll. 

Under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021 tog vi initiativ till att utveckla det nordiska samarbetet gällande försörjningstrygghet och beredskap. Arbetet har gått framåt på bred front, och under sessionsveckan presenterar samarbetsministrarna en statusrapport gällande samarbetet i kristider. 

– Under Finlands ordförandeskap inledde vi satsningen som en del av arbetet med att ta lärdom av coronapandemin. I det nu aktuella säkerhetsläget har arbetet visat sig än mer relevant. Till exempel utredningen som samarbetsministrarna beställde av finska Utrikespolitiska institutet gällande hur man kan vidareutveckla samarbetet gällande försörjningstrygghet och beredskap är ett mycket nyttigt verktyg för att föra arbetet framåt. Tillsammans kan vi förbättra våra samhällens resiliens och vara bättre förberedda på kriser av olika slag, avslutar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55