Gängkriminalitet är ett växande problem som måste tas på allvar

27.10.2022 kl. 15:31
Gängkriminalitet har de senaste åren blivit ett allt allvarligare problem i våra stora städer

I huvudstadsregionen finns ett tiotal aktiva gatugäng men även i städer som Åbo har organiserad gängkriminalitet fått ett starkare fotfäste. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) är bekymrad över den här utvecklingen.

Inom gängen råder en helt egen kultur där vapen, våld och ytterst stark maskulinitet romantiseras och där våldsbejakande musik och videon ofta har stor inverkan. Intern status byggs upp av extremt våldsamma och kriminella handlingar. Bergqvist ser speciellt mentaliteten i de här gängen som ett allvarligt hot.

– Då gemene man ser ett fängelsestraff som något dåligt, något man ska avtjäna efter ett brott, ser de unga i dessa gäng på saken ur en helt annan synvinkel. I dessa kretsar ses ett straff mera som en merit och ju värre brottsregister desto bättre, säger Bergqvist.

Bergqvist ser därmed Sannfinländarnas förslag om att sänka straffrättsåldern och skärpa straffen som ytterst problematiskt eftersom det egentligen bara skulle ge en högre status bland medlemmarna i gängen.

– Inget barn eller tonåring mår bra av att sitta i fängelse. Det måste skapas bättre och mer riktade åtgärder för att få bort barn och unga ur kriminella och destruktiva gäng samtidigt som de som verkligen får fängelsestraff får insikter om hur destruktivt deras beteende verkligen är, säger Bergqvist.

Gängkriminalitet är ett mångfacetterat problem som det enligt Bergqvist inte finns några enkla lösningar till.

– Gängkriminaliteten är ett symptom på att dagens barn och ungdomar inte mår bra och att integrationen inte fungerar. Allt för många unga upplever ett utanförskap redan i skolan och det måste vi råda bot på. Alla vill höra till något sammanhang, känna sig sedd och hörd men gatugängen får inte ses som det mest attraktiva alternativet. Vi behöver stärka stödet till utsatta barnfamiljer och göra satsningar på uppsökande ungdomsverksamhet. För att motverka gängkriminalitet behöver vi satsa på det tidiga ingripandet på många olika plan och bli bättre på att komma åt grundproblemen, avslutar Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00