Abortlagstiftningen tog ett viktigt steg mot 2020-talet

26.10.2022 kl. 17:46
Riksdagen godkände på onsdagen de förslag till ändringar i abortlagstiftningen som social- och hälsovårdsutskottet till stor del på basis av medborgarinitiativet EgenVilja2020 och en lagmotion hade föreslagit i sitt betänkande.

En av de viktigaste ändringarna som godkändes innebär att det upp till den tolfte graviditetsveckan är möjligt för en kvinna att beviljas abort på hennes egen begäran, utan ett krav på två olika läkares utlåtanden.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är ledamot i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, gläder sig över onsdagens beslut att göra ändringar i den över femtio år gamla lagen om avbrytande av havandeskap.

– De ändringar som vi nu fick igenom utgör ett steg i rätt riktning och för Finlands abortlagstiftning mot 2020-talet. Äntligen blir det ett slut på det betungande och föråldrade lagkravet på utlåtanden av två olika läkare för att kunna beviljas abort. Också vissa nedlåtande uttryck i lagparagraferna korrigeras nu. Kvinnans självbestämmanderätt ska utgöra kärnan i abortlagstiftningen, säger Rehn-Kivi.

Även bestämmelsen om att aborter ska utföras på sjukhus slopades, eftersom största delen av aborterna idag genomförs som medicinska aborter och därmed i regel inte förutsätter sjukhusvård. Förutom denna ändring gläder sig Rehn-Kivi också stort över att rätten till psykosocialt stöd genom onsdagens riksdagsbeslut skrevs in i lagen om avbrytande av havandeskap. Den som begär eller överväger abort och också den andra föräldern ska vid behov ha rätt att få psykosocialt stöd. Detta stöd ska man kunna få både före och efter en utförd abort, oberoende av orsaken till avbrytandet av graviditeten.

–  En abort kan känslomässigt vara ett väldigt tungt beslut och ingrepp och det är därför otroligt viktigt att såväl den som utför en abort som den andra föräldern ges det stöd som behövs. Tyvärr har det psykosociala stödet efter aborter ofta visat sig otillräckligt samtidigt som det varit mycket varierande från kommun till kommun. En uttrycklig bestämmelse om detta i lagen är därför efterlängtad. Ingen ska behöva lämnas ensam med sina tankar efter en abort. Även värnandet om den psykiska hälsan vid aborter måste tryggas i lag, säger Rehn-Kivi. 

EgenVilja2020-medborgarinitiativet och lagmotionen som behandlades i social- och hälsovårdsutskottet förkastades av utskottet, men utgjorde ändå basen för de ändringar som riksdagen på förslag av utskottet godkände på onsdagen. Riksdagen godkände därtill ett uttalande om att statsrådet omedelbart ska inleda beredningen av en mer omfattande totalreform av lagen om avbrytande av havandeskap på ett sätt som ytterligare stärker den gravidas självbestämmanderätt och som därmed kommer att granska behovet av eventuella ändringar även i bestämmelserna om när och på vilka grunder en abort kan ske efter den tolfte graviditetsveckan.

– Även om de ändringar som godkändes under onsdagen var minst sagt välkomna är det ännu för tidigt att luta sig tillbaka då det gäller kvinnors ställning och rätt till fri och trygg abort. Vi förutsätter en helhetsreform så att hela abortlagstiftningen blir up-to-date och sålunda fullt ut beaktar de mänskliga rättigheterna och kvinnans självbestämmanderätt. Dessutom måste vissa kvarvarande föråldrade termer och uttryck tas bort från lagstiftningen, konstaterar Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00