Abortlagstiftningen tog ett viktigt steg mot 2020-talet

26.10.2022 kl. 17:46
Riksdagen godkände på onsdagen de förslag till ändringar i abortlagstiftningen som social- och hälsovårdsutskottet till stor del på basis av medborgarinitiativet EgenVilja2020 och en lagmotion hade föreslagit i sitt betänkande.

En av de viktigaste ändringarna som godkändes innebär att det upp till den tolfte graviditetsveckan är möjligt för en kvinna att beviljas abort på hennes egen begäran, utan ett krav på två olika läkares utlåtanden.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är ledamot i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, gläder sig över onsdagens beslut att göra ändringar i den över femtio år gamla lagen om avbrytande av havandeskap.

– De ändringar som vi nu fick igenom utgör ett steg i rätt riktning och för Finlands abortlagstiftning mot 2020-talet. Äntligen blir det ett slut på det betungande och föråldrade lagkravet på utlåtanden av två olika läkare för att kunna beviljas abort. Också vissa nedlåtande uttryck i lagparagraferna korrigeras nu. Kvinnans självbestämmanderätt ska utgöra kärnan i abortlagstiftningen, säger Rehn-Kivi.

Även bestämmelsen om att aborter ska utföras på sjukhus slopades, eftersom största delen av aborterna idag genomförs som medicinska aborter och därmed i regel inte förutsätter sjukhusvård. Förutom denna ändring gläder sig Rehn-Kivi också stort över att rätten till psykosocialt stöd genom onsdagens riksdagsbeslut skrevs in i lagen om avbrytande av havandeskap. Den som begär eller överväger abort och också den andra föräldern ska vid behov ha rätt att få psykosocialt stöd. Detta stöd ska man kunna få både före och efter en utförd abort, oberoende av orsaken till avbrytandet av graviditeten.

–  En abort kan känslomässigt vara ett väldigt tungt beslut och ingrepp och det är därför otroligt viktigt att såväl den som utför en abort som den andra föräldern ges det stöd som behövs. Tyvärr har det psykosociala stödet efter aborter ofta visat sig otillräckligt samtidigt som det varit mycket varierande från kommun till kommun. En uttrycklig bestämmelse om detta i lagen är därför efterlängtad. Ingen ska behöva lämnas ensam med sina tankar efter en abort. Även värnandet om den psykiska hälsan vid aborter måste tryggas i lag, säger Rehn-Kivi. 

EgenVilja2020-medborgarinitiativet och lagmotionen som behandlades i social- och hälsovårdsutskottet förkastades av utskottet, men utgjorde ändå basen för de ändringar som riksdagen på förslag av utskottet godkände på onsdagen. Riksdagen godkände därtill ett uttalande om att statsrådet omedelbart ska inleda beredningen av en mer omfattande totalreform av lagen om avbrytande av havandeskap på ett sätt som ytterligare stärker den gravidas självbestämmanderätt och som därmed kommer att granska behovet av eventuella ändringar även i bestämmelserna om när och på vilka grunder en abort kan ske efter den tolfte graviditetsveckan.

– Även om de ändringar som godkändes under onsdagen var minst sagt välkomna är det ännu för tidigt att luta sig tillbaka då det gäller kvinnors ställning och rätt till fri och trygg abort. Vi förutsätter en helhetsreform så att hela abortlagstiftningen blir up-to-date och sålunda fullt ut beaktar de mänskliga rättigheterna och kvinnans självbestämmanderätt. Dessutom måste vissa kvarvarande föråldrade termer och uttryck tas bort från lagstiftningen, konstaterar Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00