Men sällan har det varit så stora saker på spel som just nu, och det beror på Rysslands brutala krig mot Ukraina. För ett mindre land som Finland gäller det att vara aktiv och påverka på alla arenor där vi är representerade. Samtidigt ska vi sköta våra egna nationella frågor på bästa tänkbara sätt för att skapa trygghet i vardagen för invånarna.
För en vecka sedan representerade jag Finland på EU:s justitieministermöte i Luxemburg. Det viktigaste temat handlade om Ukraina och de krigsförbrytelser som Ryssland begår där varje dag. De som är ansvariga för de fruktansvärda brotten måste ställas till svars. EU och det internationella samfundet kommer att förena sina krafter ytterligare. Vi står orubbligt på Ukrainas sida, kunde vi alla 27 länders ministrar konstatera. Finland har också sänt experter till Ukraina för att bl.a. delta i internationella brottsmålsdomstolens arbete där. Insamlingen av bevis är på gång i många länder, och också här spelar EU-samarbetet en viktig roll.
Det är i huvudsak kvinnor och barn som flyr från Ukraina, och de löper stor risk att bli offer för människohandel och annat utnyttjande. Arbetet mot människohandel kräver outtröttliga insatser både nationellt och över statsgränserna.
Frågan om hur vi löser energikrisen i Europa är ytterst svår. Här har länderna haft svårt att hitta varandra, och vi betalar nu ett högt pris för bl.a. Tysklands långvariga energipolitik som ledde till ett så stort beroende av rysk gas. Priset på el är kopplat till priset på gas, och Finland vill att den kopplingen ska upphöra.
Här på hemmaplan gör regeringen mycket för att stärka hushållens köpkraft. Den här veckan har vi godkänt lagförslag som betyder att det betalas ett extra barnbidrag i december och att pensionerna höjs enligt indexjustering vid årsskiftet. Diverse andra förmåner såsom barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs likaså. Samtidigt kommer dagvårdsavgifterna att sänkas nästa år. Det här är också en viktig handräckning till landets barnfamiljer. Kommunerna kommer att kompenseras för det bortfall i den kommunala kassakistan som den här reformen innebär.
För att minska finländarnas skuldproblem har regeringen under min ledning gått in för att sänka räntetaket på konsumentkrediter från nuvarande 20 procent till 15 procent. Det här betyder att tiden med skyhöga räntor på det vi brukar kalla snabblån, är förbi. Vi höjer också det så kallade skyddade beloppet vid utsökning till samma nivå som garantipensionen för år 2023. Det här betyder att den som har skulder i utmätning får bli med mera i handen.
För en tid sedan publicerade Sannfinländarna sitt finskhetsprogram. Sedan dess har många varit i kontakt med mig. Känslan flera beskriver handlar om att som svenskspråkig känna att man inte uppfattas vara lika mycket finländare som de finskspråkiga. Det är kränkande. Tillsammans har vi byggt upp vårt gemensamma fosterland till det nordiska välfärdsland Finland är idag.
Samarbetet med Sverige och hela Norden kommer nu att intensifieras ytterligare i och med Nato-medlemskapet. De sannfinländska argumenten om det svenska språkets ringa betydelse klingar därför ännu mera illa. Det är ju inte så att det vore till Finlands fördel att vi har färre finländare i framtiden som förstår svenska. Tvärtom!
I den oroliga tid vi nu lever borde varje ansvarskännande parti värna om enighet i vårt land!