Många järn i elden

22.10.2022 kl. 07:29
Att ha många bollar i luften och hantera såväl stora som mindre frågor varje dag, blir en vana i ministeruppdraget

Men sällan har det varit så stora saker på spel som just nu, och det beror på Rysslands brutala krig mot Ukraina. För ett mindre land som Finland gäller det att vara aktiv och påverka på alla arenor där vi är representerade. Samtidigt ska vi sköta våra egna nationella frågor på bästa tänkbara sätt för att skapa trygghet i vardagen för invånarna.

För en vecka sedan representerade jag Finland på EU:s justitieministermöte i Luxemburg. Det viktigaste temat handlade om Ukraina och de krigsförbrytelser som Ryssland  begår där varje dag. De som är ansvariga för de fruktansvärda brotten måste ställas till svars. EU och det internationella samfundet kommer att förena sina krafter ytterligare. Vi står orubbligt på Ukrainas sida, kunde vi alla 27 länders ministrar  konstatera. Finland har också sänt experter till Ukraina för att bl.a. delta i internationella brottsmålsdomstolens arbete där. Insamlingen av bevis är på gång i många länder, och också här spelar EU-samarbetet en viktig roll.

Det är i huvudsak kvinnor och barn som flyr från Ukraina, och de löper stor risk att bli offer för människohandel och annat utnyttjande. Arbetet mot människohandel kräver outtröttliga insatser både nationellt och över statsgränserna.

Frågan om hur vi löser energikrisen i Europa är ytterst svår. Här har länderna haft svårt att hitta varandra, och vi betalar nu ett högt pris för bl.a. Tysklands långvariga energipolitik som ledde till ett så stort beroende av rysk gas. Priset på el är kopplat till priset på gas, och Finland vill att den kopplingen ska upphöra.

Här på hemmaplan gör regeringen mycket för att stärka hushållens köpkraft. Den här veckan har vi godkänt lagförslag som betyder att det betalas ett extra barnbidrag i december och att pensionerna höjs enligt indexjustering vid årsskiftet. Diverse andra förmåner såsom barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs likaså. Samtidigt kommer dagvårdsavgifterna att sänkas nästa år. Det här är också en viktig handräckning till landets barnfamiljer. Kommunerna kommer att kompenseras för det bortfall i den kommunala kassakistan som den här reformen innebär.

För att minska finländarnas skuldproblem har regeringen under min ledning gått in för att  sänka räntetaket på konsumentkrediter  från nuvarande 20 procent till 15 procent.  Det här betyder att tiden med skyhöga räntor på det vi brukar kalla snabblån, är förbi. Vi höjer också det så kallade skyddade beloppet vid utsökning till samma nivå som garantipensionen för år 2023. Det här betyder  att den som har skulder i utmätning får bli med mera i handen.

För en tid sedan publicerade Sannfinländarna sitt finskhetsprogram. Sedan dess har många varit i kontakt med mig. Känslan flera beskriver handlar om att som svenskspråkig känna att man inte uppfattas vara lika mycket finländare som de finskspråkiga. Det är kränkande. Tillsammans har vi byggt upp vårt gemensamma fosterland till det nordiska välfärdsland Finland är idag.

Samarbetet med  Sverige och hela Norden kommer nu att intensifieras ytterligare i och med Nato-medlemskapet. De sannfinländska argumenten om det svenska språkets ringa betydelse klingar därför ännu mera illa. Det är ju inte så att det vore till Finlands fördel att vi har färre finländare i framtiden som förstår svenska. Tvärtom!

I den oroliga tid vi nu lever borde varje ansvarskännande parti värna om enighet i vårt land!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00