Finland har en målmedveten och stark försörjningsberedskap

19.10.2022 kl. 18:07
Riksdagen förde idag remissdebatt om statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen. I sitt gruppanförande lyfte riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) fram att Finland gjort målmedvetna satsningar på försörjningsberedskapen och att vi därmed kan konstatera att landets försörjningsberedskap är god. 

– Historiska händelser har satt sin prägel på vårt folk och samhälle. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna försörjningsberedskapssatsningar och byggt upp ett unikt och fungerande system som baserar sig på att den offentliga, privata och tredje sektorn alla drar sitt strå till stacken och samarbetar. Ett praktexempel är att vi i Finland fortsatt bygga skyddsrum trots att de flesta länder inte på länge krävt sådana, säger Rehn-Kivi.

Regeringens redogörelse ställer viktiga mål för utvecklingen av landets försörjningsberedskap fram till år 2030. Rehn-Kivi betonar speciellt behovet av att fästa extra uppmärksamhet på hur barn och unga beaktas i försörjningsberedskapsarbetet.

– Barn behöver mycket stöd och omsorg från vuxna, och de behöver få information som är förenlig med sin utvecklingsnivå. I enlighet med Barnombudsmannen stärks säkerheten för alla, när barnens rättigheter och behov har beaktats redan i ett tidigt skede, säger Rehn-Kivi. 

SFP och svenska riksdagsgruppen välkomnar redogörelsens konstaterande om att försörjningsberedskapssamarbetet mellan Finland och Sverige borde stärkas.

– Inom SFP har vi redan länge arbetat för ett tätare nordiskt samarbete även inom beredskapsfrågor. Här finns möjligheter till exempel när det kommer till att stärka tryggandet av tillgång till läkemedel, avslutar Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00