Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om FN:s rasdiskrimineringskommittés beslut om den finska sametingslagen

19.10.2022 kl. 16:09

Vad gör regeringen för att svara på anmärkningarna från FN:s kommitté mot rasdiskriminering om kränkningar av samernas rättigheter och hur strävar regeringen efter att förbättra samernas grundlagsenliga självbestämmanderätt?

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister
som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 484/2022 rd undertecknat av riksdagsledamot Jenni Pitko m.fl. /gröna:

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering har i juni 2022, såsom FN:s kommitté för mänskliga rättigheter redan 2019, ansett att Finland kränkt internationella mänskliga rättigheter i anslutning till sametingsvalen och självbestämmanderätten som ingår i urfolkens rättigheter.

FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering konstaterar i sitt avgörande att Finland har brutit mot artikel 5 c i konventionen om ändringssökandenas politiska rättigheter, i synnerhet rätten att delta i val - att rösta och att vara valbar - grundat på allmän och lika rösträtt, att ta del i landets styre och allmänna angelägenheter på alla plan och att på lika villkor ha tillträde till offentliga tjänster.

Kommittén rekommenderar att Finland erbjuder ändringssökandena ett effektivt rättsmedel genom att i brådskande ordning inleda genuina förhandlingar för att se över 3 § i sametingslagen. Detta i syfte att se till att kriterierna för rösträtt vid val till sametinget fastställs med respekt för samernas rätt att ge sitt fria och informerade förhandssamtycke i frågor som gäller deras medlemskap och politiska deltagande för att åtnjuta och fullt ut tillgodose de andra rättigheterna enligt artikel 5 c och e i konventionen.
Regeringen har i enlighet med sitt program fortsatt arbetet med att revidera sametingslagen.

I den kommitté som leddes av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen har ingått representanter för sametinget och regeringspartierna. Utgångspunkten för kommitténs arbete var de grundläggande fri- och rättigheterna och andra skyldigheter som ingår i grundlagen, internationella människorättskonventioner som är bindande för Finland, FN:s deklaration om urfolkens rättigheter samt den övriga utvecklingen av rätten och folkrätten och de senaste avgörandena.

Med senaste tidens avgöranden avses FN:s människorättskommittés avgöranden från 2019, där det konstateras att Finland kränkt artikel 25 (bl.a. valrättigheter) i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen), separat eller tillsammans med artikel 27 (minoriteters rättigheter).

Kommittén betonade i sina avgöranden samernas självbestämmanderätt i fråga om sin ställning och medlemskap i sitt samfund.

Kommittén anser att Finland bland annat ska ompröva 3 § i sametingslagen. Den kommitté som berett ändringen av sametingslagen gav sitt betänkande den 11 maj 2021. Propositionsutkastet som beretts skulle på många sätt stärka urfolket samernas självbestämmanderätt och korrigera situationen i fråga om konstaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Utifrån betänkandet har fortsatt beredning gjorts för att reformera sametingslagen.

Reformen av sametingslagen har varit anhängig redan under de två föregående regeringsperioderna och lagen har till många delar ansetts vara i behov av revidering.

Helsingfors 14.10.2022

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30