Ärade talman,
här i Finland har vi insett betydelsen av en god försörjningsberedskap. Historiska händelser har satt sin prägel på vårt folk och samhälle. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna försörjningsberedskapssatsningar och byggt upp ett unikt och fungerande system som baserar sig på att den offentliga, privata och tredje sektorn alla drar sitt strå till stacken och samarbetar. Det är orsaken till att vi idag med fog kan konstatera att landets försörjningsberedskap är god. Ett praktexempel är att vi i Finland fortsatt bygga skyddsrum trots att de flesta länder inte på länge krävt sådana. Utöver det är våra styrkor en välfungerande infrastruktur, god livsmedelsproduktionskapacitet, rikliga naturresurser och ett utvecklat välfärds-och utbildningssystem. Regeringens redogörelse ställer viktiga mål för utvecklingen av landets försörjningsberedskap fram till år 2030 och SFP och Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till det fortsatta utvecklingsarbetet.
Ärade talman,
de senaste åren har varit exceptionella. Vi har börjat ta oss ur en global pandemi, men i februari förändrades säkerhetsläget i hela Europa då Ryssland brutalt attackerade Ukraina. Pandemin satte hela samhället på prov och det var ett stort stresstest för vår social- och hälsovård. Kriget i Ukraina påverkar hela Europa humanitärt men även genom att vi till följd av kriget tampas med en nalkande elkris. I dessa tider har medborgarna visat ett stort intresse för beredskap och därför är det centralt att kommunikationen till medborgare sker tydligt och i rätt tid, skapar trygghet och förtroende, tillgodoser olika befolkningsgruppers behov och är koordinerat med övriga relevanta aktörer. Myndigheterna ska i sin kommunikation skapa trygghet, inte oro, bland folket. Även media spelar här en viktig roll.
Finska samhällets styrka är tillit. Tilliten gentemot varandra och våra myndigheter. Det är en grundpelare i vårt samhälle. Därför är det alldeles centralt att vi i fortsätter att satsa på en stark rättsstat och demokrati. Det skyddar samhällets kristålighet.
Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen betonar vikten att trygga verksamhetsförutsättningarna för våra företag och primärnäringar, så att livsmedelsförsörjningens funktionssäkerhet inte äventyras vid en eventuell störning.
Vi behöver också fästa extra uppmärksamhet på hur barn och unga beaktas i försörjningsberedskapsarbetet. Barn behöver mycket stöd och omsorg från vuxna, och de behöver få information som är förenlig med sin utvecklingsnivå. I enlighet med Barnombudsmannen stärks säkerheten för alla, när barnens rättigheter och behov har beaktats redan i ett tidigt skede.
Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att beredskapslagens helhetsreform, med justitieministeriet i spetsen, har inletts och framskrider. Tröskeln för att tillämpa beredskapslagen är - och ska vara hög, men det är viktigt att verktygsbacken är uppdaterad ifall tillämpningsbehov uppstår. I detta arbete är det också viktigt att precisera beredskapslagens förhållande till Ålands självstyrelselag. I samband med pandemin blev det tydligt att det fanns öppna frågor i denna helhet eftersom man på Åland nödvändigtvis inte har samma myndigheter som i riket. Därför har grundlagsutskottet enhälligt tagit ställning för behovet att göra en överenskommelseförordning med riket och Åland.
SFP har sedan länge arbetat för ett tätare nordiskt samarbete, och således välkomnar Svenska riksdagsgruppen redogörelsens konstaterande om att försörjningsberedskapssamarbetet mellan Finland och Sverige borde stärkas. Under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ifjol prioriterade vi att utveckla det nordiska samarbetet inom beredskapsfrågor och arbete gick framåt på bred front. Här finns möjligheter till exempel när det kommer till att stärka tryggandet av tillgång till läkemedel.
Ärade talman,
med tanke på våra styrkor och vårt gedigna och långsiktiga arbete hittills, råder det inget tvivel om att vi har alla förutsättningar att ytterligare stärka vår försörjningsberedskap.
