Försörjningsberedskapsredogörelsen

19.10.2022 kl. 17:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

här i Finland har vi insett betydelsen av en god försörjningsberedskap. Historiska händelser har satt sin prägel på vårt folk och samhälle. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna försörjningsberedskapssatsningar och byggt upp ett unikt och fungerande system som baserar sig på att den offentliga, privata och tredje sektorn alla drar sitt strå till stacken och samarbetar. Det är orsaken till att vi idag med fog kan konstatera att landets försörjningsberedskap är god. Ett praktexempel är att vi i Finland fortsatt bygga skyddsrum trots att de flesta länder inte på länge krävt sådana. Utöver det är våra styrkor en välfungerande infrastruktur, god livsmedelsproduktionskapacitet, rikliga naturresurser och ett utvecklat välfärds-och utbildningssystem. Regeringens redogörelse ställer viktiga mål för utvecklingen av landets försörjningsberedskap fram till år 2030 och SFP och Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till det fortsatta utvecklingsarbetet.

 

Ärade talman,

de senaste åren har varit exceptionella. Vi har börjat ta oss ur en global pandemi, men i februari förändrades säkerhetsläget i hela Europa då Ryssland brutalt attackerade Ukraina. Pandemin satte hela samhället på prov och det var ett stort stresstest för vår social- och hälsovård. Kriget i Ukraina påverkar hela Europa humanitärt men även genom att vi till följd av kriget tampas med en nalkande elkris. I dessa tider har medborgarna visat ett stort intresse för beredskap och därför är det centralt att kommunikationen till medborgare sker tydligt och i rätt tid, skapar trygghet och förtroende, tillgodoser olika befolkningsgruppers behov och är koordinerat med övriga relevanta aktörer. Myndigheterna ska i sin kommunikation skapa trygghet, inte oro, bland folket. Även media spelar här en viktig roll.

Finska samhällets styrka är tillit. Tilliten gentemot varandra och våra myndigheter. Det är en grundpelare i vårt samhälle. Därför är det alldeles centralt att vi i fortsätter att satsa på en stark rättsstat och demokrati. Det skyddar samhällets kristålighet.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen betonar vikten att trygga verksamhetsförutsättningarna för våra företag och primärnäringar, så att livsmedelsförsörjningens funktionssäkerhet inte äventyras vid en eventuell störning.

Vi behöver också fästa extra uppmärksamhet på hur barn och unga beaktas i försörjningsberedskapsarbetet. Barn behöver mycket stöd och omsorg från vuxna, och de behöver få information som är förenlig med sin utvecklingsnivå. I enlighet med Barnombudsmannen stärks säkerheten för alla, när barnens rättigheter och behov har beaktats redan i ett tidigt skede.

 

Svenska riksdagsgruppen är nöjd över att beredskapslagens helhetsreform, med justitieministeriet i spetsen, har inletts och framskrider. Tröskeln för att tillämpa beredskapslagen är - och ska vara hög, men det är viktigt att verktygsbacken är uppdaterad ifall tillämpningsbehov uppstår. I detta arbete är det också viktigt att precisera beredskapslagens förhållande till Ålands självstyrelselag. I samband med pandemin blev det tydligt att det fanns öppna frågor i denna helhet eftersom man på Åland nödvändigtvis inte har samma myndigheter som i riket. Därför har grundlagsutskottet enhälligt tagit ställning för behovet att göra en överenskommelseförordning med riket och Åland.

 

SFP har sedan länge arbetat för ett tätare nordiskt samarbete, och således välkomnar Svenska riksdagsgruppen redogörelsens konstaterande om att försörjningsberedskapssamarbetet mellan Finland och Sverige borde stärkas. Under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ifjol prioriterade vi att utveckla det nordiska samarbetet inom beredskapsfrågor och arbete gick framåt på bred front. Här finns möjligheter till exempel när det kommer till att stärka tryggandet av tillgång till läkemedel.

 

Ärade talman,

med tanke på våra styrkor och vårt gedigna och långsiktiga arbete hittills, råder det inget tvivel om att vi har alla förutsättningar att ytterligare stärka vår försörjningsberedskap.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35