Klimatplanen för markanvändningssektorn

19.10.2022 kl. 15:41
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Vår målsättning är att Finland ska nå klimatneutralitet fram till 2035. Det är ett ambitiöst mål som involverar hela samhället. Sällan har det här i riksdagens plenisal talats så mycket om klimat och vår gemensamma framtid som under denna regeringsperiod. Och det har varit värdefullt. Vi har skapat en gemensam lägesbild och fattat beslut om den gemensamma vägen framåt. Det är så som vi skapar förändring i stor skala.

Idag diskuterar vi om klimatplanen för markanvändningssektorn. Det handlar om klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen. Mycket har man ren börjat med, som beskogning av impediment och askgödsling i torvskogar. De kommande regeringarna har i uppgift att fortsätta förverkligandet av dessa åtgärder på ett hållbart och rättvist sätt. SFP kommer att vara med i det arbetet.

 

Ärade talman,

För att uppnå det som är det bästa för oss alla, är det väsentligt att vi har markägarna med som stöder dessa åtgärder. Det är nödvändigt att vi tillsammans arbetar för en klimatneutral framtid, med sporrande ekonomi och nya innovationer. Vi har i Finland hög nivå på trovärdigheten och tilliten till våra myndigheter. Detta är ytterst värdefullt och det ska vi värna om. När vi gör ingrepp i människornas vardag måste vi ha alla med. Därför anser vi i SFP att alla åtgärder som planeras ska förankras väl, både i samhället och hos de som direkt påverkas av åtgärderna. Folket har rätt att i tydliga ordalag och i god tid förstå vad åtgärderna handlar om och hur de på bästa sätt kan förbereda sig på dem. Äganderätten ska alltid respekteras.

Ärade talman,

På EU-nivå fortsätter arbetet för våra klimatmålsättningar. Ur det finska perspektivet är det centralt att vi fortsätter tala för våra skogar och hur viktiga de är både för Finlands klimatmål och för det finska näringslivet. Även här måste man ha bred insyn i hurdan fluktuationen är och inte dra förhastade slutsatser utgående från enskilda parametrar. Hur mycket den finska skogen binder kol varierar kontinuerligt av naturliga skäl så som väder. Där påverkar bland annat skogens ålder och när och hur vi avverkar den. Våra val måste basera sig på bred allomfattande kunskap.

I arbetet för en gemensam framtid är det viktigt att alla inom EU bär sitt ansvar. Man ska inte på EU-nivå använda Finlands sänka i klimatsyfte till att kompensera för andra länders utsläpp. Målsättningen ska vara att få ner utsläppen, inte att överföra dem länder eller kontinenter emellan. Skogspolitiken är och skall förbli nationell.

 

Ärade talman,

Jordbruket genomgår en historisk kris. Priset på energi, tillgången till gödsel, inflationen och marknadens uppbyggnad slår hårt på de enskilda producenterna. För många kan åtgärderna för en klimatneutral framtid kännas tunga och dåligt placerade. De flesta har inga ekonomiska möjligheter att göra stora investeringar. Även om det är nödvändigt att minska på kolutsläppen är det enkelt att ha förståelse för bonden. Därför anser vi i SFP att åtgärderna som vi vidtar måste vara rättvisa och hållbara, så att vi har inhemsk mat även i framtiden.

 

Ärade talman,

Vi måste kunna se på helheten och inte på enskilda faktorer. Vi ska inte vara för svartvita i våra åsikter utan vi måste kunna tala om både för och nackdelarna med vissa åtgärder. Vi är relativt överens i Finland om att till exempel vindkraft är bra och vi vill utveckla det. Samtidigt är det en realitet att för varje vindkraftverk hugger man ned i medeltal cirka 1,5 hektar skog. Detta ställer krav på oss beslutsfattare och våra tjänstemän. Vi måste kunna vidga vår syn och fatta beslut som är hållbara i det långa loppet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00