Klimatplanen för markanvändningssektorn

19.10.2022 kl. 15:41
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Vår målsättning är att Finland ska nå klimatneutralitet fram till 2035. Det är ett ambitiöst mål som involverar hela samhället. Sällan har det här i riksdagens plenisal talats så mycket om klimat och vår gemensamma framtid som under denna regeringsperiod. Och det har varit värdefullt. Vi har skapat en gemensam lägesbild och fattat beslut om den gemensamma vägen framåt. Det är så som vi skapar förändring i stor skala.

Idag diskuterar vi om klimatplanen för markanvändningssektorn. Det handlar om klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen. Mycket har man ren börjat med, som beskogning av impediment och askgödsling i torvskogar. De kommande regeringarna har i uppgift att fortsätta förverkligandet av dessa åtgärder på ett hållbart och rättvist sätt. SFP kommer att vara med i det arbetet.

 

Ärade talman,

För att uppnå det som är det bästa för oss alla, är det väsentligt att vi har markägarna med som stöder dessa åtgärder. Det är nödvändigt att vi tillsammans arbetar för en klimatneutral framtid, med sporrande ekonomi och nya innovationer. Vi har i Finland hög nivå på trovärdigheten och tilliten till våra myndigheter. Detta är ytterst värdefullt och det ska vi värna om. När vi gör ingrepp i människornas vardag måste vi ha alla med. Därför anser vi i SFP att alla åtgärder som planeras ska förankras väl, både i samhället och hos de som direkt påverkas av åtgärderna. Folket har rätt att i tydliga ordalag och i god tid förstå vad åtgärderna handlar om och hur de på bästa sätt kan förbereda sig på dem. Äganderätten ska alltid respekteras.

Ärade talman,

På EU-nivå fortsätter arbetet för våra klimatmålsättningar. Ur det finska perspektivet är det centralt att vi fortsätter tala för våra skogar och hur viktiga de är både för Finlands klimatmål och för det finska näringslivet. Även här måste man ha bred insyn i hurdan fluktuationen är och inte dra förhastade slutsatser utgående från enskilda parametrar. Hur mycket den finska skogen binder kol varierar kontinuerligt av naturliga skäl så som väder. Där påverkar bland annat skogens ålder och när och hur vi avverkar den. Våra val måste basera sig på bred allomfattande kunskap.

I arbetet för en gemensam framtid är det viktigt att alla inom EU bär sitt ansvar. Man ska inte på EU-nivå använda Finlands sänka i klimatsyfte till att kompensera för andra länders utsläpp. Målsättningen ska vara att få ner utsläppen, inte att överföra dem länder eller kontinenter emellan. Skogspolitiken är och skall förbli nationell.

 

Ärade talman,

Jordbruket genomgår en historisk kris. Priset på energi, tillgången till gödsel, inflationen och marknadens uppbyggnad slår hårt på de enskilda producenterna. För många kan åtgärderna för en klimatneutral framtid kännas tunga och dåligt placerade. De flesta har inga ekonomiska möjligheter att göra stora investeringar. Även om det är nödvändigt att minska på kolutsläppen är det enkelt att ha förståelse för bonden. Därför anser vi i SFP att åtgärderna som vi vidtar måste vara rättvisa och hållbara, så att vi har inhemsk mat även i framtiden.

 

Ärade talman,

Vi måste kunna se på helheten och inte på enskilda faktorer. Vi ska inte vara för svartvita i våra åsikter utan vi måste kunna tala om både för och nackdelarna med vissa åtgärder. Vi är relativt överens i Finland om att till exempel vindkraft är bra och vi vill utveckla det. Samtidigt är det en realitet att för varje vindkraftverk hugger man ned i medeltal cirka 1,5 hektar skog. Detta ställer krav på oss beslutsfattare och våra tjänstemän. Vi måste kunna vidga vår syn och fatta beslut som är hållbara i det långa loppet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50