Klimatplanen för markanvändningssektorn

19.10.2022 kl. 15:41
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Vår målsättning är att Finland ska nå klimatneutralitet fram till 2035. Det är ett ambitiöst mål som involverar hela samhället. Sällan har det här i riksdagens plenisal talats så mycket om klimat och vår gemensamma framtid som under denna regeringsperiod. Och det har varit värdefullt. Vi har skapat en gemensam lägesbild och fattat beslut om den gemensamma vägen framåt. Det är så som vi skapar förändring i stor skala.

Idag diskuterar vi om klimatplanen för markanvändningssektorn. Det handlar om klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen. Mycket har man ren börjat med, som beskogning av impediment och askgödsling i torvskogar. De kommande regeringarna har i uppgift att fortsätta förverkligandet av dessa åtgärder på ett hållbart och rättvist sätt. SFP kommer att vara med i det arbetet.

 

Ärade talman,

För att uppnå det som är det bästa för oss alla, är det väsentligt att vi har markägarna med som stöder dessa åtgärder. Det är nödvändigt att vi tillsammans arbetar för en klimatneutral framtid, med sporrande ekonomi och nya innovationer. Vi har i Finland hög nivå på trovärdigheten och tilliten till våra myndigheter. Detta är ytterst värdefullt och det ska vi värna om. När vi gör ingrepp i människornas vardag måste vi ha alla med. Därför anser vi i SFP att alla åtgärder som planeras ska förankras väl, både i samhället och hos de som direkt påverkas av åtgärderna. Folket har rätt att i tydliga ordalag och i god tid förstå vad åtgärderna handlar om och hur de på bästa sätt kan förbereda sig på dem. Äganderätten ska alltid respekteras.

Ärade talman,

På EU-nivå fortsätter arbetet för våra klimatmålsättningar. Ur det finska perspektivet är det centralt att vi fortsätter tala för våra skogar och hur viktiga de är både för Finlands klimatmål och för det finska näringslivet. Även här måste man ha bred insyn i hurdan fluktuationen är och inte dra förhastade slutsatser utgående från enskilda parametrar. Hur mycket den finska skogen binder kol varierar kontinuerligt av naturliga skäl så som väder. Där påverkar bland annat skogens ålder och när och hur vi avverkar den. Våra val måste basera sig på bred allomfattande kunskap.

I arbetet för en gemensam framtid är det viktigt att alla inom EU bär sitt ansvar. Man ska inte på EU-nivå använda Finlands sänka i klimatsyfte till att kompensera för andra länders utsläpp. Målsättningen ska vara att få ner utsläppen, inte att överföra dem länder eller kontinenter emellan. Skogspolitiken är och skall förbli nationell.

 

Ärade talman,

Jordbruket genomgår en historisk kris. Priset på energi, tillgången till gödsel, inflationen och marknadens uppbyggnad slår hårt på de enskilda producenterna. För många kan åtgärderna för en klimatneutral framtid kännas tunga och dåligt placerade. De flesta har inga ekonomiska möjligheter att göra stora investeringar. Även om det är nödvändigt att minska på kolutsläppen är det enkelt att ha förståelse för bonden. Därför anser vi i SFP att åtgärderna som vi vidtar måste vara rättvisa och hållbara, så att vi har inhemsk mat även i framtiden.

 

Ärade talman,

Vi måste kunna se på helheten och inte på enskilda faktorer. Vi ska inte vara för svartvita i våra åsikter utan vi måste kunna tala om både för och nackdelarna med vissa åtgärder. Vi är relativt överens i Finland om att till exempel vindkraft är bra och vi vill utveckla det. Samtidigt är det en realitet att för varje vindkraftverk hugger man ned i medeltal cirka 1,5 hektar skog. Detta ställer krav på oss beslutsfattare och våra tjänstemän. Vi måste kunna vidga vår syn och fatta beslut som är hållbara i det långa loppet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15