Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

29.03.2022 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Utbildningen är Finlands stolthet. Utbildningen skapar Finlands framtid. Det är vår uppgift att se till att även kommande generationer får högkvalitativ undervisning och utbildning, att vårt system representerar stabilitet men samtidigt flexibilitet i en föränderlig värld.

Under denna regeringsperiod har regeringen genomfört många betydande utbildningsreformer. Exempelvis har studerandenas förutsättningar att jobba vid sidan av studierna förbättrats genom en höjning av inkomstgränserna.  Familjernas liv har i sin tur upplättats av sänkta avgifter för småbarnspedagogik, återinförandet av subjektiv rätt till dagvård och reformen av familjeledigheterna.

Reformer har genomförts genom hela systemet. Utbildningspolitiken har nu i allt högre grad betraktats som en helhet, och den nu aktuella utbildningsredogörelsen är en fortsättning på detta. Utbildningsreformerna bör genomföras med tanke på helheten, inte som enskilda lösningar på enskilda problem. Även när det gäller finansieringen av utbildningen måste vi röra oss i den riktningen. Finansieringen måste vara mer förutsägbar och utbildningsanordnarna måste ha bättre möjligheter att planera sin verksamhet på lång sikt. Både finansieringen och systemet måste vara kontinuerliga och långsiktiga.

Ärade talman,

Redogörelsen och de teman som lyfts fram i den har fått mycket positiv respons på bred front i samhället. Redogörelsen har också redan gett upphov till konkreta åtgärder. Behandlingen av redogörelsen har framskridit på mycket konkreta sätt. Till exempel undervisnings- och kulturministeriet ska få en anställd som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen. Det är en mycket välkommen förändring. 

I redogörelsen identifieras på ett bra sätt att det finns regionala skillnader i inlärningsresultaten och mellan skolorna. Inlärningsresultaten kan variera stort både mellan och inom kommunerna, och de svaga inlärningsresultaten påverkas av faktorer som lägre utbildningsnivå bland föräldrarna, sysselsättningssvårigheter, invandrarbakgrund och psykosociala problem hos familjer och elever. Den socioekonomiska bakgrunden påverkar också inlärningen hos flickor och pojkar på olika sätt. Det är viktigt att i fortsättningen fästa allt större uppmärksamhet vid denna information. SFP: utgångpunkt är klar: Den grundläggande utbildningen ska vara inkluderande, allmänbildande och ge alla likvärdiga möjligheter inför framtiden. Det är inte för mycket begärt. Vi har de kunskaper och färdigheter som behövs för att hjälpa ungdomarna framåt i livet. Det är vår uppgift att hitta de rätta metoderna.

En annan utgångspunkt för oss i SFP är att man ska se till att de studerande mår bra och orkar med sina studier. Välbefinnandet är ingen självklarhet, utan det måste stödjas. Därför har till exempel ökningen av antalet kuratorer och psykologer i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet varit en viktig åtgärd. När utvecklingsplanen utvecklas bör också främjandet av motion och fysisk aktivitet beaktas som en viktig del av helheten.

Ärade talman,

I samband med utbildningsredogörelsen gjordes också den första samlade utredningen om utvecklingen av den svenskspråkiga utbildningen. Det är mycket fint att man satsar på undervisningen i det andra inhemska språket i och med utvecklingsprogrammet. På detta sätt kan man etablera högklassiga och attraktiva studievägar på alla utbildningsstadier. Det är också värdefullt att vi har fått fler nybörjarplatser inom den svenskspråkiga högskoleutbildningen och att utbudet av utbildningsområden utvidgas inom en nära framtid. Såväl näringslivet, staten som tvåspråkiga regioner i Finland behöver språkkunniga experter, och fler utbildningsplatser är det enda sättet att svara på detta behov.

Ärade talman,

Vår värld har förändrats i en aldrig tidigare skådad takt under de senaste två åren. Det har medfört utmaningar när det gäller att klara sig i vardagen och skapat osäkerhet om framtiden. Händelserna under de senaste veckorna och de senaste åren kommer att återspeglas långt in i framtiden också i skolvärlden. Därför är det viktigt att komma ihåg detta: Satsningarna på utbildningen och våra unga betalar sig alltid tillbaka.

Kiitos, tack.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00