Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

29.03.2022 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Utbildningen är Finlands stolthet. Utbildningen skapar Finlands framtid. Det är vår uppgift att se till att även kommande generationer får högkvalitativ undervisning och utbildning, att vårt system representerar stabilitet men samtidigt flexibilitet i en föränderlig värld.

Under denna regeringsperiod har regeringen genomfört många betydande utbildningsreformer. Exempelvis har studerandenas förutsättningar att jobba vid sidan av studierna förbättrats genom en höjning av inkomstgränserna.  Familjernas liv har i sin tur upplättats av sänkta avgifter för småbarnspedagogik, återinförandet av subjektiv rätt till dagvård och reformen av familjeledigheterna.

Reformer har genomförts genom hela systemet. Utbildningspolitiken har nu i allt högre grad betraktats som en helhet, och den nu aktuella utbildningsredogörelsen är en fortsättning på detta. Utbildningsreformerna bör genomföras med tanke på helheten, inte som enskilda lösningar på enskilda problem. Även när det gäller finansieringen av utbildningen måste vi röra oss i den riktningen. Finansieringen måste vara mer förutsägbar och utbildningsanordnarna måste ha bättre möjligheter att planera sin verksamhet på lång sikt. Både finansieringen och systemet måste vara kontinuerliga och långsiktiga.

Ärade talman,

Redogörelsen och de teman som lyfts fram i den har fått mycket positiv respons på bred front i samhället. Redogörelsen har också redan gett upphov till konkreta åtgärder. Behandlingen av redogörelsen har framskridit på mycket konkreta sätt. Till exempel undervisnings- och kulturministeriet ska få en anställd som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen. Det är en mycket välkommen förändring. 

I redogörelsen identifieras på ett bra sätt att det finns regionala skillnader i inlärningsresultaten och mellan skolorna. Inlärningsresultaten kan variera stort både mellan och inom kommunerna, och de svaga inlärningsresultaten påverkas av faktorer som lägre utbildningsnivå bland föräldrarna, sysselsättningssvårigheter, invandrarbakgrund och psykosociala problem hos familjer och elever. Den socioekonomiska bakgrunden påverkar också inlärningen hos flickor och pojkar på olika sätt. Det är viktigt att i fortsättningen fästa allt större uppmärksamhet vid denna information. SFP: utgångpunkt är klar: Den grundläggande utbildningen ska vara inkluderande, allmänbildande och ge alla likvärdiga möjligheter inför framtiden. Det är inte för mycket begärt. Vi har de kunskaper och färdigheter som behövs för att hjälpa ungdomarna framåt i livet. Det är vår uppgift att hitta de rätta metoderna.

En annan utgångspunkt för oss i SFP är att man ska se till att de studerande mår bra och orkar med sina studier. Välbefinnandet är ingen självklarhet, utan det måste stödjas. Därför har till exempel ökningen av antalet kuratorer och psykologer i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet varit en viktig åtgärd. När utvecklingsplanen utvecklas bör också främjandet av motion och fysisk aktivitet beaktas som en viktig del av helheten.

Ärade talman,

I samband med utbildningsredogörelsen gjordes också den första samlade utredningen om utvecklingen av den svenskspråkiga utbildningen. Det är mycket fint att man satsar på undervisningen i det andra inhemska språket i och med utvecklingsprogrammet. På detta sätt kan man etablera högklassiga och attraktiva studievägar på alla utbildningsstadier. Det är också värdefullt att vi har fått fler nybörjarplatser inom den svenskspråkiga högskoleutbildningen och att utbudet av utbildningsområden utvidgas inom en nära framtid. Såväl näringslivet, staten som tvåspråkiga regioner i Finland behöver språkkunniga experter, och fler utbildningsplatser är det enda sättet att svara på detta behov.

Ärade talman,

Vår värld har förändrats i en aldrig tidigare skådad takt under de senaste två åren. Det har medfört utmaningar när det gäller att klara sig i vardagen och skapat osäkerhet om framtiden. Händelserna under de senaste veckorna och de senaste åren kommer att återspeglas långt in i framtiden också i skolvärlden. Därför är det viktigt att komma ihåg detta: Satsningarna på utbildningen och våra unga betalar sig alltid tillbaka.

Kiitos, tack.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15