Klimatpolitisk plan på medellång sikt

06.06.2022 kl. 14:04
Gruppanförande av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman,

Oron i världen är stor. Maten kostar alltmer, bensinpriserna har stigit kraftigt och säkerhetsläget har förändrats. Att tala om klimatförändringen och utsläppen i detta sammanhang kan kännas lösryckt. Det kan lätt kännas som att vi nu borde fokusera enbart på de problem vi bemöter i vår vardag. Men är det så? Det är ändå vi beslutsfattare som har ansvaret för att redan idag svara på framtidens utmaningar, också de som handlar om vår omgivning och klimatet. Det är därför som regeringen under de senaste åren gjort ett omfattande arbete för att hitta lösningar och vägar framåt på de olika sektorerna.

 

Ärade talman,

Klimatplanen banar väg för hur vi ska uppnå våra målsättningar om klimatneutralitet, specifikt inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Målen har ställts inom EU och är ett bevis på varför det är ytterst viktigt att Finland aktivt påverkar på EU-nivå. Själva åtgärderna är sedan på vårt nationella ansvar. Klimatarbetet ska göras på alla nivåer – internationellt, nationellt och lokalt. Vi har till exempel flera städer och kommuner som har ambitiösa egna målsättningar och planer.

Våra målsättningar både nationellt och på EU-nivå är bra. Om man har ett strategiskt mål så måste besluten i stunden också vara i linje med det slutliga målet. Om man avviker från en årligt plan och fattar beslut på kort sikt så skapar man osäkerhet för bland annat investeringar. Vår uppgift är att skapa förutsebarhet. Vi ska binda oss till det som vi kommer överens om. Om inte så då får vi inte heller de investeringar som behövs.

Satsning på forskning och innovationer, investeringar och framtidstro är det som bär oss vidare. Vi i SFP anser att samhället har en central roll i att möjliggöra denna kreativitet, denna väg framåt. Vi ska göra investeringar lockande. Våra tillståndsprocesser ska vara snabba. Vårt samarbete med företagen ska vara välkomnande. Vi ska vara öppna för alla typer av förnybara energiformer som biogas, vind, sol och väte. Kreativitet behövs på alla plan. Också den cirkulära ekonomin är en framtidsbransch – och den kan ha enorm betydelse för Finland då den ger både möjligheter för våra företag samtidigt som det bygger vidare på ett hållbart samhälle.

 

Ärade talman,

Vi ser att tillgången till energi är alltmer kopplad till säkerhetsfrågor. Globalt sett är säkerhet en växande marknad. Om vi lyckas undvika de misstag som gjorts tidigare, kan vi skapa en inhemsk marknad på vilken företag kan växa till en sådan storlek att de sedan kan tävla på den internationella marknaden. De svåra besluten nu om att frigöra oss från rysk energi ger oss en möjlighet att finna finska lösningar som skapar jobb.

 

Ärade talman,

Diskussionen om våra klimatmålsättningar blir ofta väldigt byråkratisk och avlägsen. Men varje finländare är en bit i det stora pusslet. Därför är delaktigheten och kommunikationen ytterst viktig. Folk ska vara med och känna att de är med i en positiv förändring. De som påverkas mest av omställningen ska stödjas för att klara av att anpassa sig. Det gäller både människogrupper men också olika regioner.

 

Även kommunerna har en viktig roll i helheten, eftersom de har ansvar för bland annat kollektivtrafiken och markanvändningen. Vi i SFP vill se fungerande kollektivtrafik, speciellt spårtrafik, och förnya bilparken samt öka antalet utsläppssnåla bilar. Regeringen har redan vidtagit många viktiga åtgärder för att göra förändringen snabbare, bland annat genom anskaffningsstödet för elbilar och färdplanen för fossilfria transporter. Konsumenternas efterfrågan är stor just nu och ett större problem än de höga priserna är tillgången till elbilar. Våra nya byggnader ska vara energieffektiva – men på ett smart och framför allt hållbart sätt. Vi vill att det byggs mer i trä – eftersom träbyggande inte bara är hållbart utan också ett sätt att lagra kol i långvariga produkter. Byggnadens hela livscykel ska tas i beaktande.  Hushållens övergång från oljeuppvärmning till mera klimatsmarta uppvärmningsmetoder stöds från statens sida och det har varit ett populärt stöd vilket är en fin framgång.

 

Ärade talman,

Klimatårsberättelsen är ett bra sätt för beslutsfattare att följa med utvecklingen. Vi ska ha samma parametrar från år till år och föra statistik så att vi kan utvärdera både vår egen utveckling och se att vi mäter samma sak i olika länder. Klimatplanen som behandlas nu ligger på en stadig grund. Finland ska stå i framkanten i utvecklingen och inte glömma att klimatförändringen inte bara är en utmaning utan också en möjlighet för våra företag. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50