Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

05.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman, vi befinner oss i ett exceptionellt läge. Elpriserna har kraftigt höjts – vilket till överväldigande del beror på att priset på naturgas har flerdubblats i Europa. Spåren leder till Rysslands brutala attack i Ukraina och det grymma kriget som pågår. Det är viktigt att vi inom EU fortsätter stå enade och inte ger vika för utpressningsmetoder så som sänkt leveransvolym av naturgas. Därför måste vi så fort som möjligt göra oss oberoende av rysk energi. Svenska riksdagsgruppen och SFP fördömer starkt kriget och visar sitt fulla stöd till Ukraina.

 

Ärade talman, det är förståeligt att flera finländare känner oro över hur elräkningen kommer att se ut den kommande vintern. Svenska riksdagsgruppen och SFP betonar att regeringen har gjort viktiga satsningar på åtgärder för att skapa trygghet i vardagen. Alla finländare ska kunna hålla sina hem varma under vintern och ha pengar över till nödvändiga utgifter. Från och med december sänks momsen på el tillfälligt till 10 % - en åtgärd som SFP förespråkat och nu blir verklighet. Dessutom utformas ett system med skatteavdrag för förhöjda elkostnader och ett elstöd för de privathushåll som inte kan göra skatteavdrag. Vi bör ha en beredskap att reagera snabbt för att vidta även andra åtgärder för att hjälpa hushållen.

 

Ärade talman, både med tanke på energimarknaden och klimatet gäller det nu att fästa blicken framåt och hitta långsiktiga lösningar. Redan i våras presenterade regeringen sitt ambitiösa åtgärdspaket för att ytterligare påskynda investeringar i energi och utfasningen av fossila bränslen. Paketet innehöll exempelvis en höjning av statens forsknings-och utvecklingsfinansiering med 350 miljoner euro och dessutom infördes ett forskningsrelaterat skatteavdrag för små-och medelstora företag. Enbart genom målmedvetna satsningar på forskning och utveckling kommer vi att hitta en hållbar väg framåt, och här finns stora möjligheter för vårt näringsliv och arbetsmarknad. Den planerade LNG-terminalen i Ingå kommer likaså att vara en viktig energikälla för den finländska industrin en lång tid framöver. Svenska riksdagsgruppen är dessutom mycket nöjd över att behandlingen av tillståndsansökningar för investeringar i grön omställning och besvärsbehandlingen i förvaltningsdomstolar nu försnabbas. Exempelvis är vindkraftsprojekt och projekt för nyttjande av väte viktiga med tanke på framtidens lösningar och därför behöver de komma i gång så fort som möjligt. Finland och finländska företag har goda möjligheter att hjälpa övriga länder i energiomställningen – samtidigt som vi skapar nya arbetsplatser här hemma. Bland annat har ekonomi- och framtidsutskottet i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut.

 

I Finland har vi, till följd av landets historia, tidigt insett betydelsen av en god beredskap och försörjningsgrad. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna satsningar i dessa. I december planeras kärnkraftverket ”Olkiluoto 3” producera el på full volym och den senaste provkörningen har gett positiva signaler. När anläggningen är i full gång kommer det att ytterligare stärka vår självförsörjningsgrad, vilket är centralt. Även med tanke på den inhemska försörjningsgraden var garantipaketet åt bland annat Fortum motiverat och behövligt.

 

Dagens elmarknad är gränsöverskridande, vilket har på sikt gynnat konsumenter och förbättrat leveranssäkerheten. Finland ska vara en stark aktör inom EU och intressebevaka att de beslut som fattas på EU-nivå också är lämpliga för Finlands del. Exempelvis är det viktigt att vi inte på EU- eller nationell nivå fattar sådana beslut som försvårar verksamheten för våra kommunalt ägda elbolag, eftersom det i slutändan riskerar höjningar i konsumentens elräkning – vilket vi vill undvika. De av kommuninvånarna ägda bolagen gör – och bör fortsätta göra – vad man kan för att hålla priserna på en möjligast skälig nivå även under vintern, samtidigt som verksamhetsförutsättningarna bör tryggas även på sikt.

 

Ärade talman, regeringens målmedvetna åtgärder för att försnabba grön omställning, frigöra sig från rysk energi och hjälpen till hushållen på grund av elens prishöjning kommer att bära frukt. Vi har alla förutsättningar att tillsammans klara vinter och se fram emot ljusare tider.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35