Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

05.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman, vi befinner oss i ett exceptionellt läge. Elpriserna har kraftigt höjts – vilket till överväldigande del beror på att priset på naturgas har flerdubblats i Europa. Spåren leder till Rysslands brutala attack i Ukraina och det grymma kriget som pågår. Det är viktigt att vi inom EU fortsätter stå enade och inte ger vika för utpressningsmetoder så som sänkt leveransvolym av naturgas. Därför måste vi så fort som möjligt göra oss oberoende av rysk energi. Svenska riksdagsgruppen och SFP fördömer starkt kriget och visar sitt fulla stöd till Ukraina.

 

Ärade talman, det är förståeligt att flera finländare känner oro över hur elräkningen kommer att se ut den kommande vintern. Svenska riksdagsgruppen och SFP betonar att regeringen har gjort viktiga satsningar på åtgärder för att skapa trygghet i vardagen. Alla finländare ska kunna hålla sina hem varma under vintern och ha pengar över till nödvändiga utgifter. Från och med december sänks momsen på el tillfälligt till 10 % - en åtgärd som SFP förespråkat och nu blir verklighet. Dessutom utformas ett system med skatteavdrag för förhöjda elkostnader och ett elstöd för de privathushåll som inte kan göra skatteavdrag. Vi bör ha en beredskap att reagera snabbt för att vidta även andra åtgärder för att hjälpa hushållen.

 

Ärade talman, både med tanke på energimarknaden och klimatet gäller det nu att fästa blicken framåt och hitta långsiktiga lösningar. Redan i våras presenterade regeringen sitt ambitiösa åtgärdspaket för att ytterligare påskynda investeringar i energi och utfasningen av fossila bränslen. Paketet innehöll exempelvis en höjning av statens forsknings-och utvecklingsfinansiering med 350 miljoner euro och dessutom infördes ett forskningsrelaterat skatteavdrag för små-och medelstora företag. Enbart genom målmedvetna satsningar på forskning och utveckling kommer vi att hitta en hållbar väg framåt, och här finns stora möjligheter för vårt näringsliv och arbetsmarknad. Den planerade LNG-terminalen i Ingå kommer likaså att vara en viktig energikälla för den finländska industrin en lång tid framöver. Svenska riksdagsgruppen är dessutom mycket nöjd över att behandlingen av tillståndsansökningar för investeringar i grön omställning och besvärsbehandlingen i förvaltningsdomstolar nu försnabbas. Exempelvis är vindkraftsprojekt och projekt för nyttjande av väte viktiga med tanke på framtidens lösningar och därför behöver de komma i gång så fort som möjligt. Finland och finländska företag har goda möjligheter att hjälpa övriga länder i energiomställningen – samtidigt som vi skapar nya arbetsplatser här hemma. Bland annat har ekonomi- och framtidsutskottet i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut.

 

I Finland har vi, till följd av landets historia, tidigt insett betydelsen av en god beredskap och försörjningsgrad. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna satsningar i dessa. I december planeras kärnkraftverket ”Olkiluoto 3” producera el på full volym och den senaste provkörningen har gett positiva signaler. När anläggningen är i full gång kommer det att ytterligare stärka vår självförsörjningsgrad, vilket är centralt. Även med tanke på den inhemska försörjningsgraden var garantipaketet åt bland annat Fortum motiverat och behövligt.

 

Dagens elmarknad är gränsöverskridande, vilket har på sikt gynnat konsumenter och förbättrat leveranssäkerheten. Finland ska vara en stark aktör inom EU och intressebevaka att de beslut som fattas på EU-nivå också är lämpliga för Finlands del. Exempelvis är det viktigt att vi inte på EU- eller nationell nivå fattar sådana beslut som försvårar verksamheten för våra kommunalt ägda elbolag, eftersom det i slutändan riskerar höjningar i konsumentens elräkning – vilket vi vill undvika. De av kommuninvånarna ägda bolagen gör – och bör fortsätta göra – vad man kan för att hålla priserna på en möjligast skälig nivå även under vintern, samtidigt som verksamhetsförutsättningarna bör tryggas även på sikt.

 

Ärade talman, regeringens målmedvetna åtgärder för att försnabba grön omställning, frigöra sig från rysk energi och hjälpen till hushållen på grund av elens prishöjning kommer att bära frukt. Vi har alla förutsättningar att tillsammans klara vinter och se fram emot ljusare tider.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15