Äntligen ska funktionshinderservicelagen förnyas!

04.10.2022 kl. 16:10
Riksdagen har idag fört remissdebatt om förnyandet av funktionshinderservicelagen. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är mycket nöjd över att behandlingen av lagen äntligen inleds i riksdagen.

– Det är många som länge har väntat på det här lagförslaget. Målet med lagförslaget är att stärka de subjektiva rättigheterna och ett brett tjänsteutbud för personer med någon form av funktionsnedsättning. En väsentlig förändring är att diagnosen inte längre ska bestämma tillgången till service utan det individuella behovet. Det här är en mycket välkommen förbättring, säger Rehn-Kivi.


Rehn-Kivi poängterade i sitt anförande att den nuvarande lagen inte tillräckligt tagit i beaktande barn med något slag av handikapp, deras behov och familjernas behov.
 
– Många föräldrar upplever att lagstiftningen kring tjänster är svår att förstå och att servicesystemet är komplext. Det här skapar onödig stress. En stor utmaning är att bevara föräldrarnas ork och att få familjernas vardag att fungera. Jag hoppas därför att den nya lagen och de nya välfärdsområdena underlättar situationen för familjerna och aktivt förser dem med information om olika stöd och serviceformer, säger Rehn-Kivi. 

För att säkra de språkliga rättigheterna är det även viktigt att se över hur tjänsterna för personer med en funktionsnedsättning produceras.
 
– De mångprofessionella svenskspråkiga expertteamen som idag har fungerat inom Kårkulla samkommun ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning över välfärdsområdesgränserna. Det är viktigt att de samarbetsavtal som social- och hälsovårdslagen säger att ska ingås mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena också görs upp så att stödet och vården för dem som behöver dem kan fortsätta, avslutar Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00