Social och ekonomisk hållbarhet uppnås med rätt riktade åtgärder

21.09.2022 kl. 13:15
Riksdagens behandling av statsbudgeten för år 2023 har idag fortsatt med en remissdebatt om social- hälsovårdsministeriets budgethelhet.

Vid årsskiftet flyttar hela vår social- och hälsovård samt räddningsväsendets tjänster över till de nya välfärdsområdena och verksamhetens finansiering övergår samtidigt från kommunerna till staten. Finansieringen blir utmanande för många områden. Tre exceptionella år av först en pandemi och sedan ett krig i vår närhet har satt sina spår i finländarnas välbefinnande och livskvalitet.  Därför behöver vi nu rätt riktade ekonomiska och sociala satsningar från statens håll för att möjliggöra att de nya välfärdsområdena klarar av sitt uppdrag, konstaterar SFP:s riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi.

 
– Budgeten återspeglar ett osäkert ekonomiskt läge som har långsiktiga effekter på finländarna och samhället på alla nivåer. I förhållanden som dessa är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt effektiva och behovsbaserade social- och hälsotjänster och förmåner. Vi måste kunna göra hälsoekonomiska satsningar på lång sikt och därför är investeringar i förebyggande syfte det enda rätta och vettiga, säger Rehn-Kivi.
 
I budgetförslaget och vårdreformens finansiering har man för år 2023 beaktat bland annat psykisk hälsa-och missbrukstjänster, utvecklingen av hemvården för äldre, vårdgarantin, totalreformen av funktionhinderservicelagen och reformen av social kreditgivning.
 
– Trots att budgeten innehåller en mängd viktiga anslag för utvecklandet av vår social- och hälsovård saknar jag ändå ett större anslag för vacciner, ett av våra effektivaste förebyggande verktyg. Vi har ett brett nationellt vaccinprogram för barn och unga, men det borde utvecklas att omfatta också vuxna. Summan för pneumokockvacciner som finansutskottet fick med i detta års budget borde ha fått en fortsättning i regeringens förslag för nästa år och blivit en del av det nationella vaccinprogrammet, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00