Vid årsskiftet flyttar hela vår social- och hälsovård samt räddningsväsendets tjänster över till de nya välfärdsområdena och verksamhetens finansiering övergår samtidigt från kommunerna till staten. Finansieringen blir utmanande för många områden. Tre exceptionella år av först en pandemi och sedan ett krig i vår närhet har satt sina spår i finländarnas välbefinnande och livskvalitet. Därför behöver vi nu rätt riktade ekonomiska och sociala satsningar från statens håll för att möjliggöra att de nya välfärdsområdena klarar av sitt uppdrag, konstaterar SFP:s riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi.
– Budgeten återspeglar ett osäkert ekonomiskt läge som har långsiktiga effekter på finländarna och samhället på alla nivåer. I förhållanden som dessa är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt effektiva och behovsbaserade social- och hälsotjänster och förmåner. Vi måste kunna göra hälsoekonomiska satsningar på lång sikt och därför är investeringar i förebyggande syfte det enda rätta och vettiga, säger Rehn-Kivi.
I budgetförslaget och vårdreformens finansiering har man för år 2023 beaktat bland annat psykisk hälsa-och missbrukstjänster, utvecklingen av hemvården för äldre, vårdgarantin, totalreformen av funktionhinderservicelagen och reformen av social kreditgivning.
– Trots att budgeten innehåller en mängd viktiga anslag för utvecklandet av vår social- och hälsovård saknar jag ändå ett större anslag för vacciner, ett av våra effektivaste förebyggande verktyg. Vi har ett brett nationellt vaccinprogram för barn och unga, men det borde utvecklas att omfatta också vuxna. Summan för pneumokockvacciner som finansutskottet fick med i detta års budget borde ha fått en fortsättning i regeringens förslag för nästa år och blivit en del av det nationella vaccinprogrammet, säger Rehn-Kivi.
