Kriget i Europa präglar budgeten

17.09.2022 kl. 10:16
Hårt arbete lönar sig. Detta syns i regeringens budgetförslag. Mediernas uppmärksamhet har förståeligt nog riktat sig på de olika sätt vi ska stöda hushållen då energipriserna och inflationen stiger kraftigt. Men den som läser budgetförslaget noggrant ser också positiva nyheter för Österbotten.

Jag är mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Det goda arbetet som centralsjukhuset gör får en fortsättning, något som inte gynnar bara Österbotten utan hela landet. Regeringen slog också fast att Riksarkivets funktioner stannar i Vasa. En oerhört viktig markering med tanke på framtiden. Det handlar om vårt historiska arv och om tillgängligheten till mycket värdefullt material. Inget av detta händer av sig själv, utan det är frågor som jag och många SFP:are på olika plan jobbat väldigt hårt för.

Arbetet för regionens intressen tar naturligtvis inte slut här. Då det gäller den allmänna dygnet runt jouren vid Jakobstads sjukhus är det helt klart att den behöver få en förlängning. Den är livsviktig för befolkningen i nejden. Min syn är också att välfärdsområdena framöver borde få större rätt att själva bestämma över var man behöver ha jour dygnet runt, utan att med jämna mellanrum anhålla om tillstånd av social-och hälsovårdsministeriet.
 

I budgetförslaget ryms också de satsningar på undervisningen i svenska som bland annat svenskalärarna i finska skolor efterlyst. Då man tidigarelade tidpunkten för inledande av det så kallade B1-språket, till klass 6 i stället för klass 7, ledde det i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskade i högstadiet. Detta eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre.  SFP har påtalat denna brist länge och jag är glad över att fler veckotimmar i svenska nu blir verklighet senast från hösten 2024.

De exceptionella tider vi lever i återspeglas också starkt i budgeten, med betydande satsningar på vårt försvar och vår gränsbevakning.

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa. I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Ukrainas motoffensiv ser nu ut att ha vind i seglen, vilket är mer än välkommet. Samtidigt upptäcks nya massgravar och grymheter mot den civila befolkningen.  Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås oss alla, och många har varit i kontakt. Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. I budgetrian godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig är det viktigt att ingen under den kommande vintern ska behöva oroa sig för ifall man har råd med mat på bordet eller värme i huset. Samtidigt är det välkommet att vi alla också funderar på hur vi kan minska elkonsumtionen.

Situationen är inte lätt, men jag är säker på att vi klarar det. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00